Nattergalens død
Death of a Nightingale
Bok av Lene Kaaberbøl
Lene Kaaberbøls och Agnete Friis bok Näktergalens död ingår i Nina Borg-serien och är den tredje delen. Jag hade tidigare läst den första delen, Pojken i resväskan.
Även denna gång handlar det om flyktingar. Sjuksköterskan Nina Borg tar hand om Natasha Dorosjenkos åttaåriga dotter när Natasha, som är från Ukraina, blir misstäkt för mordförsök på sin danske pojkvän Michael. Natasha ska förhöras av polisen, men lyckas fly. Kort därefter hittas Michael mördad på ett sätt som påminner om hur Natashas ukrainske make tre år tidigare mördades. Nina Borg har svårt att tro att Natasha är en mördare, men det är förstås inte mycket hon vet om Natasha. När nån försöker ta flickan bestämmer sig Nina för att ta reda på sanningen.
Jag har ärligt talat lite svårt att komma in i handlingen den här gången. Det är som om jag inte hänger med i svängarna. Dessutom berättas en parallell historia, som utspelar sig i Ukraina på 1930-talet. De två berättelserna, dåtid och nutid, hänger förstås ihop. Det här är ett litterärt grepp som jag ärligt talat börjar tröttna på. Mot slutet skärps emellertid det hela till och allt ställs på sins spets och det blir, för första gången, riktigt spännande.
Mitt omdöme blir emellertid inte mer spännande än medel.
Även denna gång handlar det om flyktingar. Sjuksköterskan Nina Borg tar hand om Natasha Dorosjenkos åttaåriga dotter när Natasha, som är från Ukraina, blir misstäkt för mordförsök på sin danske pojkvän Michael. Natasha ska förhöras av polisen, men lyckas fly. Kort därefter hittas Michael mördad på ett sätt som påminner om hur Natashas ukrainske make tre år tidigare mördades. Nina Borg har svårt att tro att Natasha är en mördare, men det är förstås inte mycket hon vet om Natasha. När nån försöker ta flickan bestämmer sig Nina för att ta reda på sanningen.
Jag har ärligt talat lite svårt att komma in i handlingen den här gången. Det är som om jag inte hänger med i svängarna. Dessutom berättas en parallell historia, som utspelar sig i Ukraina på 1930-talet. De två berättelserna, dåtid och nutid, hänger förstås ihop. Det här är ett litterärt grepp som jag ärligt talat börjar tröttna på. Mot slutet skärps emellertid det hela till och allt ställs på sins spets och det blir, för första gången, riktigt spännande.
Mitt omdöme blir emellertid inte mer spännande än medel.