Requiem på Dimön

Det fanns för omväxlings skull flera böcker på årets (2021) bokrea som var intressanta. Köplusten var stor, men även en sån som jag får lägga band på mig och åtminstone lite grann följa inköpslistan. På den stod två av Mariette Lindsteins böcker i Dimön-serien. Nu har jag läst den andra av dessa, det vill säga Requiem på Dimön. Det är den fjärde boken i serien. I min TBR*-hylla väntar den femte delen som jag vann här hos Omnible.

I den fjärde delen om sekten på Dimön är Sofias dotter Julia och Franz son Thor huvudkaraktärer. Två år har gått sen Franz Oswald fick sin stroke. Han har fått behandling och är inlagd på lyxklinik när den här boken börjar. Men precis som vissa andra tycks Franz komma igen gång på gång. En skillnad är att han numera drabbas av känslor då och då, känslor såsom att han blir rörd, till exempel. Julia och Thor bor ihop – som kompisar. Hon jobbar som assistent på ett modemagasin, men vill hellre skriva än koka kaffe. Så kommer hon på att hon kanske är den enda som Franz skulle kunna tänka sig att bli intervjuad av. Franz vill återvända till Dimön för ett experiment som han kallar ”Reqiuem”. Och Julia kan inte stå emot sin nyfikenhet.

Återigen kan jag inte låta bli att förundras över att den som undkommit en sekt vill dit igen. Men men, jag har själv aldrig varit fast i nåt dylikt. En sektledare som Franz är sannerligen karsimatisk och har en enorm dragningskraft. I mina ögon är han bara vidrig. Författaren lyckas skildra honom oerhört bra och trovärdigt, känns det som. Och i och med att Franz skiner som han gör blir övriga karaktärer ganska matta i glansen. Jag noterar emellertid en förändring hos denne huvudperson. Annars är det miljöskildringarna på ön med vädrets oberäkneliga och okontrollerbara makter som är mer påtagliga i den här boken. En bild av huvudkaraktärernas inre? Historien är dessutom lite långsammare i den här fjärde delen. Kanske börjar berättelsen ta slut..?

Mitt omdöme blir högt.

Helt omöjlig att lägga ifrån sig. Kapitlen avslutas för det mesta på sätt att man absolut inte kan sluta läsa just där.

Jag har inte läst de delar som kom före den här boken som jag vann i en utlottning på Omnible. Därför var det väldigt bra att det fanns en sammanfattning i början av boken. Boken kretsar kring före detta sektledare Frank Oswald som drar igång ett nytt projekt. Spännande hela vägen igenom. Kan rekommenderas!

Finns det något bättre än när nästa bok i en fantastisk serie släpps?

Äntligen återvänder vi till Dimön och de otroligt intressanta karaktärerna Mariette Lindstein skapat! Denna historia berättas från Julias samt Franz Oswalds perspektiv. Vi tycker det är intressant att följa båda dessa karaktärer, men hade gärna även fått följa Sofia Bauman, en karaktär vi båda fattat tycke för.

Boken är välskriven och man praktiskt taget flyger igenom den. Handlingen är intressant, men inte riktigt lika gripande som föregående böcker. Men med det sagt är den absolut inte dålig utan vi rekommenderar den starkt! Utöver detta tycker vi det känns som att denna bok bygger upp för vad som komma skall och vi ser VERKLIGEN fram emot att läsa uppföljaren!

Requiem på Dimön låter lite som ett avslut men tvärtom är det här vad jag förstår början på något nytt. Något nytt och riktigt spännande. Vi är tillbaka på Dimön, Franz Oswald har arbetat sig tillbaka efter sin stroke och har nya projekt på gång. Han har egentligen bara ett kvarstående problem. Han känner, blir känslosam - något han gör allt för att få bukt med.

Vi får följa skeendet via Franz och Julia, Sofias dotter, i vartannat kapitel. Ett mycket bra upplägg visar det sig. Att få veta vad som rör sig i Franz Oswald manilpulativa hjärna är mycket intressant och varvat med Julias tankar och iakttagelser blir det perfekt.
Det mesta är sig alltså likt men ändå inte. Den här boken kommer inte på något sätt i närheten av våldsamheterna från tidigare böcker, men är ändå minst lika spännande. Med små medel håller författaren mig som läsare fast och gör det svårt att lägga ifrån sig boken.

Det ska bli mycket intressant att följa hur det här utvecklar sig. Kul också med bilden över Via Terra.

Jag har längtat efter en fortsättning på Mariettes trilogi om sekten på Dimön. jag var liksom inte klar med karaktärerna och jag funderade länge efter jag hade läst sista boken om vad som skulle hända sen. Nu fick jag mitt svar.
Franz Oswald är tillbaka efter sin stroke. Nu vill han återvända till Dimö och genomföra ett experiment som han kallar Requiem - dödsmässan. Den enda som får chansen att berätta om detta i media är Julia, dotter till Franz fiende Sofia.
Mariette skriver fängslande, en del av mig vill läsa ut boken på en gång men samtidigt vill jag inte att boken ska ta slut. Kapitlen är skrivna växelvis ur Julias och Franz perspektiv och det tycker jag lyfter boken och handlingen. Den här gången får vi möta mer av Franz, vem han är och varför han har blivit den han har blivit. Vi får följa hans tankar och hans besatthet. Jag tycker även att det är intressant och spännande att Mariette låter Julia ta plats och få möta henne mer. Se hur även hon utvecklas och tar sig an sin mammas fiende!
Mariette skriver så äkta och hon målar upp ett skrämmande porträtt av en sektledare som är extremt manipulativ. Jag fascineras över hur man kan få så många människor att göra som man vill genom manipulation. Boken är väldigt bra, berättelsen målas upp genom många bra beskrivningar, både miljö och person. Handlingen är spännande och man vet inte riktigt vilken väg berättelsen ska ta vägen när Franz Oswald är inblandad.

En välskriven, intressant, spännande och väldigt bra berättelse som jag har fått läsa! Om du inte läst böckerna om Dimö, så gör det!

Requiem på Dimön av Mariette Lindstein.
Fjärde boken om Sofia Baum, hennes familj och Franz Oswald.
Julia, Sofias dotter, bor tillsammans med Thor, Franz son. En otrolig kombination med tanke på att Franz och Sofia har en både sjuk och våldsam historia mellan sig. Men tonåringarna har funnit varandra och trivs.
Julia är snart 19 år och jobbar som journalist, Thor går sista året på gymnasiet och vill plugga vidare till journalist.
I förra boken drabbas Franz Oswald av en stroke i samband med att han räddade Julias liv men dessvärre förlorade han sin egen son, Thors tvilling.
Nu börjar Franz vara återhämtad och längtar tillbaka ut till sitt älskade Dimön. Han har en plan om att rädda några av samhället utstötta individer från dem själva. Han bjuder in tre personer till experimentet - en kvinna verksam inom pälshandeln, en nazist och en våldtäktsman. Enda journalisten som erbjuds att delta är Julia.
För Franz är det en chans att komma Julia nära igen och att återigen göra sig ett namn i världen som den extrema Franz Oswald, om än inte i sekt-sammanhang den här gången.
För Julia blir det en möjlighet att få en fast tjänst och bli erkänd som journalist. Hon är även förväntansfull över vad Franz kan hitta på.
Thor och Julias föräldrar är inte lika imponerad över att Julia väljs ut exklusivt av Franz, de är oroliga för hur långt allt kan gå.
Kan Franz hålla Julia trygg både från de inbjudna till ön men också från sig själv?
Att Lindstein skrivit en fjärde bok om Dimön var en positiv överraskning för mig! Hon håller samma höga nivå som i de övriga böckerna, läsvärda!

Många trodde nog att sekten på Dimön var ett minne blott när dess ledare Franz Oswald knäcktes av sjukdom. Efter en lång tids rehabilitering är han nu på väg tillbaka till livet. Men är han fortfarande den samme eller har livet lyckats slipa ner de vassa kanterna även hos en psykopat som Franz Oswald?

Julia, dotter till hans forna antagonist Sofia Bauman, arbetar som redaktionssekreterare på en tidning, men drömmer om avancemang. En exklusiv intervju med Franz Oswald skulle kunna bli hennes karriärmässiga guldbiljett. Han accepterar hennes förfrågan. När Franz avslöjar att han planerar att återvända till Dimön och erbjuder henne att följa med tvekar hon först, men frestelsen i att följa en av landets farligaste och mest karismatiska män på nära håll blir oemotståndlig.

Requiem på Dimön är den fjärde boken om ViaTerra och Mariette Lindstein fortsätter skapa nagelbitarspänning med fokus på manipulation. Den här gången dyker hon djupare ner i det mänskliga psyket än någonsin tidigare och utforskar om en människa verkligen kan förändras i grunden efter en omvälvande händelse, hur arv och miljö präglar våra karaktärer och vad som händer med självkänslan när andra försöker manipulera och mala ner vår egna vilja. Requiem på Dimön är en tät och driven thriller där stämningen förtätas i takt med att dimslöjorna kring den beryktade ön lättar så att karaktärerna kan se klart, men frågan är om det sker i tid eller om faran redan är över dem. Mariette Lindstein väver in läsaren i ett stenhårt spindelnät av intriger som gör att man är helt fast fram till sista sidan.

I boken ”Requiem på Dimön” av Mariette Lindstein får vi återigen komma tillbaka till den vackra ön Dimön där det i de tidigare böckerna alltid skett hemska saker. I den här boken får vi lära känna den fd sektledaren Franz Oswald lite närmare. Efter att han har återhämtat sig efter en stroke så har han ett nytt projekt på gång på Herrgården, ett experiment han kallar Requiem. Med sig på ön har han Julia, som är den enda reportern han tillåter vara med på Herrgården. Julias mamma Sofia gillar inte att hon åker dit eftersom hon själv varit fast i Franz våld tidigare när han drev sin sekt.

Jag gillar att boken är skriven både ur Julias och Franz perspektiv. Även om Franz är betydligt snällare i den här boken är den fortfarande spännande. Det som gör den extra bra är att man vet att författaren Mariette Lindstein verkligen vet hur det är att leva i en sekt. Jag ser fram emot att läsa hennes serie om Falksekten!