Konsumera mera : dyrköpt lycka

Inledning Konsumtionen har ökat kraftigt de senaste hundra åren. Men lyckligare har vi inte blivit. Varför fortsätter vi ändå att konsumera allt mera? Hur ska vi tillräckligt snabbt lära oss att leva med den enda planet vi har? Borde politikerna avskaffa alla stöd till ohållbar konsumtion? Hur stor makt har vi som konsumenter? Kan man vara både rik och miljövänlig? Eller behövs det kanske nya samhällssystem för att rädda världen? Ordet konsumera betyder förtära och förbruka, och en konsument är en förbrukare. Vad är det då som förbrukas under tiden som vi konsumerar energi, mat, transporter och prylar? Naturligtvis olika typer av naturresurser - lagrade, förnybara och flödande - men också landskap i avlägsna länder och människors arbete. Kan vi fortsätta som hittills eller måste vi byta stil? Behöver vi alla prylar? Och vad är egentligen ett behov? I den här boken får du veta hur 23 forskare inom olika ämnesområden ser på konsumtionsfrågorna. I 21 olika kapitel skriver de om konsumtionens drivkrafter och konsekvenser, och om förutsättningar för mer hållbar konsumtion. Vilka är våra hjältar? Vi vänjer oss och jämför oss med andra. Det är därför vi fortsätter att konsumera allt mera trots att vi inte blir lyckligare av det, skriver Mats Alvesson som är professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Vi vill vara först och bäst. Missnöje är en stark drivkraft för reklam, konsumtion och ökad tillväxt. Han beskriver hela konsumtionsprojektet som ett gigantiskt misslyckande. Vi kan själva påverka våra koldioxidutsläpp. Men det är svårt att vara både rik och miljövänlig, enligt Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi på KTH i Stockholm. Vi bör fundera på hur mycket pengar vi egentligen behöver istället för att åta oss den enorma uppgiften att bli både rikare och mer koldioxidsnåla. Runt omkring oss finns det en massa människor som sitter inne med lösningar på hur man lever ett gott liv med tämligen låga utgifter. De borde vara våra hjältar. Svensk konsumtion sätter spår i världen Matproduktionen har blivit alltmer globaliserad. Idag behövs det stora jordbruksarealer utanför Sverige för att odla maten vi äter och det djurfoder som behövs till svensk kött-, ägg- och mjölkproduktion. Mer än en tredjedel av vår svenska matkonsumtion är beroende av jordbruksmarker i andra länder, skriver Lisa Deutsch som är forskarassistent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Vad betyder det här för oss själva och andra? Hur påverkar våra matval miljön i Sverige och utomlands? Massproduktion av kött är en ohållbar konsumtionsmodell som kräver mycket resurser och förorenar miljön, skriver Ulf Jonsson som är professor i ekonomisk historia på Stockholms universitet. Nischproduktion räcker inte för att lösa problemen. Massproduktionen måste förändras och bli mer ekologiskt och socialt hållbar. Den makt som de stora transnationella företagen har måste balanseras av motkrafter på global, nationell och lokal nivå. Han tror däremot inte att alla måste leva på lokalt producerade vegetabilier i framtiden. Hur många svenskar tål världen? Vi ligger åtta på listan över länder med störst ekologiskt fotavtryck, och om alla konsumerade som vi skulle det behövas nästan fyra planeter, enligt Carina Borgström Hansson som har doktorerat i humanekologi vid Lunds universitet och idag arbetar hos Världsnaturfonden WWF. Vår höga konsumtion minskar fattigare människors utrymme att ta för sig av biosfärens resurser. Därför måste vi bidra till de innovationer som krävs för att alla jordinvånare ska kunna leva lyckliga och hälsosamma liv. Vi måste tillräckligt snabbt lära oss att leva med en enda planet. Barnarbete och låga kvinnolöner - det är inget de flesta konsumenter vill bidra till, särskilt inte när det gäller konsumtion inom den offentliga sektorn. Kan de som förvaltar skattebetalarnas pengar se till att inköpen bidrar till social hållbarhet i världen? Ja i viss mån, men de är beroende av internationella och