När stormens rytande har tystnat

Där det finns vatten har människor i alla tider sökt sig fram och det okändas lockelse över vad som finns på andra sidan ett hav, insjö eller älv har alltid frestat som ett äventyr. Det ännu oupplevdas makt har fått människor att våga sina liv på primitiva flottar eller i rankiga farkoster som kanske är urholkade ur en kluven trädstam. Det kanske också har varit livets eget krav på bättre jaktmarker som drivit fram upptäcktsfärden. Jag har under många år, medan jag bott i Karlstad, haft egen båt till fiske, utflykter och semester. Det är ju nästan ett måste att ha båt när man bor vid stranden till ett innanhav med de vackra skärgårdar som Vänern har att erbjuda. Att det har hänt sjöolyckor går ju heller inte spårlöst förbi men det var först när jag hade börjat med sportdykning som intresset för det som låg under ytan väcktes på allvar. Nu har jag under några år lyckats samla på mig en mängd uppgifter om fartygshaverier i Vänern och har även hunnit med att själv få besöka en del av dessa vrak. Höjdpunkten var i början av juli 2000 då jag och min dykkamrat Bernt Andersson lyckades hitta vraket efter ångfartyget Eva efter åtskilliga timmars telefonerande och letande i arkiv för att inte tala om alla timmars letande ute på sjön. Många hade under åren pratat om henne och att de på ett ungefär visste var hon låg. men ingen hade ännu hittat henne, något som jag hade turen att få uppleva.Den här boken är dels en mycket förkortad historiebok om sjöfartens utveckling på Vänern men är framförallt en sammanställning av fartygsförlisningar och haverier i Vänern från dussintals källor. Drygt 700 haverier och förlisningar finns beskrivna i kronologisk ordning med ett alfabetiskt register på fartygsnamn och ett på förlisningsplats. Flera av framför allt de äldre förlisningarna är kompletterade med sjöförklaringar och/eller tidningsnotiser. Ungefär ett 50-tal vrak är också angivna med position och några med dykbeskrivningar.Boken gör inget som helst anspråk på att vara komplett utan tvärtom den kan ses som en början till dokumentation av fartygshaverier och förlisningar på Vänern. Med säkerhet finns det felaktigheter i de uppgifter jag har lämnat men min ambition har inte varit att publicera en "vetenskaplig" och "felfri" sammanställning. I stället försöker jag göra den information jag har skrapat ihop tillgänglig för dig och en bredare läsekrets. Förhoppningsvis kan min bok leda till ett ökat intresse för marinarkeologi i vårt innanhav Vänern.Anders Möller är född 1952 och numera boende i Kalmar men har tidigare bott i Karlstad mellan 1969-2002. Han har ett genuint intresse för sjö och hav och är sedan några år entusiatisk sportdykare. Han har genom åren både letat fartygsvrak och dykt mycket i och omkring Vänern. Mer om dykning finns på hemsidan www.anders-o-inger.net.