Individens tidsålder är förbi : några nedslag i femtiotalets människosyn

Vilken roll kom den enskilda människan att spela i det alltmer storskaliga samhällsmaskineri som växte fram efter andra världskriget? Vilket utrymme fick hon i anpassningens och byråkratiseringens epok? I Individens tidsålder är förbi diskuterar Bosse Holmqvist människosynen i amerikansk och fransk samhälls- och beteendevetenskap under tiden efter andra världskriget. Utvecklingen accelererade mot stora organisationer och människan blev allt mer en kugge i maskineriet. Individens tid var över, den ensamma människan kunde betraktas som en avvikare och den enskilda människan fick en alltmer inskränkt roll i det framväxande moderna samhället.