"En konstnärs rätta namn det är hans verk" : Orienten, pilgrimen och den svenska poesin i Verner von Heidenstams Vallfart och vandringsår

Den första bok som Verner von Heidenstam ger ut, diktsamlingen Vallfart och vandringsår 1888, leder omedelbart till framgång och berömmelse. Diktsamlingen blir - och det har knappast med den delvis egyptiska motivkretsen att göra - en succès pyramidal, ett triumferande intåg i den förnämsta svenska diktarhagen. Framgången går inte att mäta i litteratursociologins primitivt kvantitativa termer, i upplagesiffrornas storlek, men recensioner och anmälningar talar sitt tydliga språk. »Sverige har - så vidt vi förstår - fått en ny skald«, skriver Karl Warburg och Georg Nordensvan finner, att Heidenstams »märkliga ursprunglighet har gjort diktsamlingen till något i hög grad ovanligt, till en bok för sig i vår yngre litteratur«. Till 150-årsjubileet av Heidenstams födelse ger Styrbjörn Järnegard ut sin avhandling, uppslagsrik och lättillgängligt skriven, om den svenska nittiotalismens portalverk. Framför allt lyfter han fram en hittills försummad utveckling hos bokens pilgrimsgestalt: från den gåtfulla prologen om nordisk poetik över pilgrimsfärden i österlandet och meditationen i »Ensamhetens tankar« till en ny riktning för den svenska poesin. En till synes splittrad samling visar sig ha en komplex men klar logik. Diktsamlingens kulturella omgivning uppmärksammas, särskilt den »orientalism« (i Edward Saids mening) som visar sig genomsyra dess säreget ljussatta österländska motivkrets. Fram träder en ny bild av debutanten Heidenstam.