Sista brevet till Sverige

Jag borde åtminstone traggla mig igenom första delen av Vilhelm Mobergs Utvandrar-svit, tänkte jag, innan jag satte tänderna i den. Det är ju ändå en klassiker och som svensklärare borde det ju nästan vara lag på att ha läst den! Eller hur?!
En Utvandrarsvit senare är jag knockad.
ÅH! Så bra dessa fyra romaner är!
Den sista delen tar sin början i april 1861 och det amerikanska inbördeskriget bryter ut. Abraham Lincoln är president. Indianer härjar. Kristina blir sjuk efter ett missfall som nästan kostat henne livet. Karl Oskar har ont av sin rygg. Det är fortsatt tufft även om de lyckats med sina skördar och känner sig mer och mer hemma i det nya landet.
Det är så vackert skildrat och det är dessutom bildande. Jag lär mig mycket om vår historia. Jag har roligt. Jag blir ledsen, rädd och förfärad. Denna roman har allt och jag önskar nästan att någon, likt Lagercrantz gjorde efter Larsson, tar över stafettpinnen och skriver vidare om Kristinas och Karl Oskars barn och barnbarn.
LÄS denna svit om du inte redan gjort det!