Hur gemensam är den europeiska gemenskapen. Europaperspektiv 2009

Världspolitiken har överraskats av två hastiga förändringar. Den ena var hur klimatfrågan på nyåret 2007 förvandlades från en faktor i bakgrunden till att helt plötsligt befinna sig i förgrunden. Den andra var hur reglerna för den globala ekonomin hösten 2008 övergick från att uppfattas som stabila till att inge stora farhågor. De båda omsvängningarna inträffade oberoende av varandra men följderna kommer att behöva hanteras gemensamt. En omreglering av den principiella grunden för världens ekonomi, juridik och politik är den största utmaning som EU någonsin har stått inför. Poängen är att den globala utmaningen tillkommer utöver de problem som marknader, välfärdsstater, säkerhet, energi och befolkningsrörelser redan erbjuder. Den tillkommande frågan är av det slaget att en fördjupad diskussion om unionens egen struktur blir svår att undvika. Temat för denna bok är den olikformighet, som historiskt utmärker unionen. Ekonomer, jurister och statsvetare klargör hur marknader, rättssystem och politiska system både inom sig och jämförda med varandra är mycket olika. Marknaderna är mer europeiserade än rättssystemen och dessa i sin tur mer sammanhållna än de politiska systemen. Om bristen på enhetlighet är en tillgång eller en belastning bör tolkas som en öppen fråga. Svaret är inte självklart. Allra minst gäller detta när dagordningen vidgas. Detta är tolfte årgången av ekonomers, juristers och statsvetares gemensamt publicerade årsbok. Utgivare är de tre nätverken för Europaforskning i ekonomiska ämnen, juridik och statskunskap vid de svenska universiteten. Deltagande författare är: Tommy Bengtsson, Jörgen Hettne, Lennart Hjalmarsson, Karl Magnus Johansson, Lars Pehrson, Thomas Persson, Kirk Scott, Susanne S:t Clair Renard, Maria Strömvik och Yves Zenou