Spåren efter Jesus : om kyrkans fyra evangelier

En enda gång skrev Jesus något själv, han böjde sig ned och ritade i sanden. Ingen vet vad. Men han undervisade mycket, berättade liknelser, gjorde under och tecken och botade många. Lärjungagruppen som fanns omkring honom, främst de som var med från dopet i Jordan fram till han lyftes upp mot skyn inför deras ögon, kunde berätta. Berättelsen om Jesus tog form, kanske redan på uppståndelsedagens kväll. Som Lukasevangeliet berättar om Emmausvandringen var det Jesus som med sin fråga »Vad har hänt?« initierade berättelsen. Snart var den känd i Cornelius hus i Caesarea och i syngogan i Antiochia i Pisidien och på många andra platser. Ändå tycks det ha tagit omkring trettio år innan berättelsen om Jesus fanns i skriftlig form, troligen Markus evangelium först och de andra lite senare. Vad hände under åren däremellan? Det har bibelforskarna funderat mycket över, de har format hypoteser och fått överge hypoteser. Kvar står att kyrkans fyra evangelier aldrig upphört att fascinera. De är och förblir mästerverk. De röjer spåren efter Jesus. I den här boken sammanfattar teol dr biskop em Biörn Fjärstedt vad som kan sägas om kyrkans fyra evangelier efter bibelkritikens 200-åriga epok.