Dödssynden

Bok av Maria Grund
En 14-årig flicka hittas mördad med uppskurna handleder på en ö utanför Sveriges ostkust. Dagen efter hittas en annan person knivmördad på andra sidan ön. Händelsen med flickan avskrivs först som självmord, men snart hittar kriminalkommissarie Sanna Berling skrämmande likheter mellan de två fallen. Det visar sig snart att det bara var startskottet till en våg av brutala mord.
En stark spänningsroman som kanske blir för lång, gör för många nya vändningar, har för långsökt manus och är för brutal. De två kvinnliga poliserna i huvudrollerna är sargade av livet vilket får konsekvenser för berättelsen och kanske får fokus på dem själva istället för de många sargade personer som de möter. Så många mord, ja till och med skenavrättningar, att man till slut inte kan räkna dem alla. Svårt att tro att all denna trasighet kan samlas i något sammanhang i vår kulturs verklighet - det blir som om man inte dricker kaffe utan sörplar i sig kaffesumpen hela tiden. Beskt smakar det. Viss sympati kan man känns med båda de sargade poliserna, med deras kollegor och polischef som kämpar med att ha fördragsamhet till de två kvinnorna. Språket är rikt (om än i en dyster berättelse) och förmågan att berätta värd en bättre story.
En otäck men fängslande historia som beskriver den ondska som kan existera mitt ibland oss utan att vi har en aning om det. Ett flertal twister gör att jag verkligen ser fram emot fortsättningen!
Men oj, vilken spänning!
Mina egna misstankar kastas omkull och berättelsen tar nya höjder.
Lätt att läsa, lätt att följa och ändå helt oförutsägbar!
Till författaren Maria Grund - dig kommer jag att hålla utkik efter... Tack för en riktigt bra bok 👌🏻
Detta är den bok som Svenska Deckarakademien utsåg till årets bästa debutant. Jag kan förstå detta, det är länge sedan jag blivit så fängslad av en deckare. Handlingen utspelar sig på en ö, man tror hela tiden att det är Gotland men det nämns aldrig något namn på ön. Inleds med att en 14-årig flicka hittas död i ett kalkbrott. Man tror först att det är ett självmord, senare uppstår tvivel ,. Flera brutala mord inträffar senare .dessa sätts senare i samband med flickans död. De båda poliserna Sanna o Eir inleder sitt samarbete med dessa fall. Många överraskande moment i denna utredning, man blir på slutet mycket överraskad. Jag hade inte väntat mig denna avslutning.
Samman taget är detta en av de bästa svenska deckare jag läst.
Av årets deckardebutanter är detta den fjärde jag läser.. och jag är oerhört imponerad av allihop. Det sista livet. Blodsband. Feber. Och så Dödssynden. Den sistnämnda är en riktig fullträff! Så otroligt välskriven och spännande! Starka kvinnliga karaktärer och fint skildrad natur. En story som håller hela vägen och som bjuder på en och annan överraskning. Ett självmord som kanske inte är ett självmord, ett ovanligt brutalt mord, ett försvinnande och barn som far illa.. för att nämna några ingredienser i denna hårdkokta deckare. Två poliser med varsitt bagage utan att det blir för stereotypt. Det är rappt, grafiskt och filmiskt och för tankarna till Lars Keplers skrämmande böcker. Ser väldigt mycket fram emot nästa bok av Maria Grund!
En tonårsflicka hittas död i ett kalkbrott fyllt av vatten och för polisen Sanna Berling triggar brottet hemska minnen som hon förgäves har försökt tränga undan. Det finns mycket hon i sin yrkesroll måste kunna hantera, men när barn är inblandade i brotten hon utreder hotar fördämningarna att brista.

Ungefär samtidigt hittas även en antikvarie död. Kvinnan är känd för att handla med historiska skrifter och volymer som betingar höga värden, och inledningsvis pekar en del saker på att motivet finns att hämta där. Sanna får förstärkning till utredningsteamet i form av Eir Pedersen, en impulsiv kollega vars okonventionella tankebanor kommer att bli till stor hjälp - för ganska snart står det klart att det finns ett samband mellan morden.

Dödssynden utspelar sig på en vindpinad ö snarlik Gotland, där det mesta går i moll. Gråskalan är lika tät som dimman en novemberdag och den skapar en effektiv fond åt det ondskefulla drama som spelas upp. Flera barn tycks ha råkat illa ut och Sannas reaktion skapar beröringspunkter som fängslar. Författaren har också hittat en egen ton i sitt språk som i kombination med en originell deckargåta gör Dödssynden till en debut som det slår osedvanligt starka gnistor om.
Det är alltid spännande att få göra nya bekantskaper och dessa är inget undantag. Boken handlar främst om två kvinnor inom polisen som blir kolleger och som tillsammans ska reda ut en rad otäcka och ofattbara händelser. De bär båda två på ett mörkt förflutet som gör att de inte riktigt faller in i den vanliga mallen så som poliser gestaltas i böcker även om de flesta kriminalkommisarier jag har läst om har sina egna problem, sina egna demoner men de är sällan kvinnor som här i denna starka spänningsroman som också är en debut. Det märks också rätt väl att även den här författaren har en bakgrund inom manusförfattande inom filmen. Varje scen i boken är väldigt filmiskt berättad.
Det är intressant att följa utredningens eller utredningarnas gång kanske man ska säga. För det som först verkar vara åtskilda händelser flätas ihop och allt visar sig ha ett samband. Karaktärerna är ganska många och vissa är mer starkt lysande stjärnor än andra. I mitt tycke så får en del oförtjänt lite uppmärksamhet medan andra bitvis stjäl hela scenen. Språket är vindlande och stundtals lite brutalt, även det något som säkert kommer sig av författarens bakgrund.
Boken är spännande om än en aning spretig. Det tar ett tag innan karaktärerna sätter sig och vissa av dem får man aldrig riktigt lära känna vilket är lite sorgligt.
Hursomhelst så är detta en trevlig bekantskap och jag hoppas att det kommer fler böcker av författaren. Gärna i en serie om dessa personer som man hittills bara fått skrapa lite på ytan.
❥ Recension

Tomheten som infaller sig när jag läst färdigt en riktigt bra bok både älskar och avskyr jag. Det är ett tufft farväl att stänga den här boken. En hel värld tar jag nu ett steg bort ifrån. Karaktärer jag fallit hårt för, miljöer och människoöden. Alltså, bara första sidan fick mig att rysa. Episk start. Författaren har ett knivskarpt öga för detaljer och språk. Miljöerna är levande och dialogerna likaså.

Det är så uppfriskande och unikt att få läsa en deckare med två kvinnliga poliser som är partners. Har aldrig stött på det. De är dessutom otroligt verklighetstrogna och starka i sig själva. Jag är nyfiken på både deras bakgrund och deras framtid. Även Alice hoppas jag få veta mer om!

Bandet som växer fram mellan Sanna och ett av vittnena är väldigt fint tecknat. Så skört och subtilt, levande och längtande. Det är en spännande historia som jag drog ut på så länge jag kunde då jag inte ville att den skulle ta slut. Uppföljaren kommer helt klart bli en av nästa års mest efterlängtade böcker!

Denna bok bär jag med mig länge. En av årets absolut bästa böcker. Rekommenderas varmt!
Ja jisses, vad ska man säga... vilken imponerande debut som Maria Grund gör. Det här är en spänningsroman som levererar från start till mål. Inte en ända tråkig eller seg mening i hela boken. Jag älskar den trots det mörka och den nästan lite väl råa handlingen
Vi får stifta bekantskapen med två ganska udda individer, inte de där självklara snutarna vi är vana med. De här två kvinnorna som kanske inte riktigt synkar från början hittar trots allt de har med sig i bagaget en fin tillit och de är riktigt intressanta karaktärer.
Sanna och Eir är två riktigt smarta men ack så sargade och trasig kvinnor som man inte riktigt gillar från början.
Maria har skapat såväl trovärdiga och detaljrika miljöer som människor men även en intrig som har en hög spänningsnivå som gör att boken sträckläses.
En stark kandidat till årets kriminalroman även om jag skulle kalla den för en thriller.
Läs för tusan du får en bok som är extremt välskriven, väldigt oförutsägbar och som är spännande hela vägen. Och du jag kunde inte klura ut slutet. Då är boken bra!!!
Riktigt spännande och stark berättelse!