Livet i byn Forså

Nödåren 1868-69 var svåra för de små bönderna. Storbonden Stor Elias Ersson hjälpte de drabbade med säd och pengar Efter några år tog Stor Elias ifrån de små bönderna det lilla de hade, hus, jord och skog, inte alla, en vägrade. De fick arbeta åt storbonden för en liten lön. Tidig morgon, Stor Elias satt vid bordet, öste på gröt, hällde på mjölk. Luktade på mjölken, den luktade konstigt igen. Vad har fejspigan, Tok Märta nu gjort med mjölken. Ja, den får duga, Märta är en bra fejspiga, billig i drift också. Isak var på väg hem efter två veckors skogsarbete. Längtar efter hustrun. Jag vet att vi längtar efter samma sak. Nu såg han det lilla torpet. Isak kände att det spände i vänster byxben. Haltade lätt. Paddan kravlade sig upp på gräset, söker solvärmen, hungrig. Ser två grönskimrande stora flugor. De sitter på något trasigt, blodigt. Paddan siktar med tungan. Tog flugorna, tryckte sönder de mot gommen Tyckte att det smakade konstigt. Har känt lukten av människa, smakade så.