Erövringen av Izmail
The Taking of Izmail
Bok av Michail Sjisjkin
»Jag satte mig för att skriva ner min livshistoria, men jag hade visst lyckats hitta en penna som stammade.«
Allt börjar med världens skapelse i en vagn på den smalspåriga järnvägen till Belebej, långt ute i den ryska provinsen. Och med att Aleksandr Vasiljevitj, de förnedrades och de förtrampades försvarsadvokat, måste skriva sitt curriculum vitae inför en domstolsförhandling. Det växer till att bli en stor vidräkning, ett slags Rysslands Yttersta dom, och i vittnesbåset står den stora Litteraturen: från Tolstojs »Uppståndelse«, via Dostojevskijs »Brott och straff« till Olga, Katia, Masja och Larisa, alla tappert uthålliga och tragiska kvinnoöden såväl i romanen som i livet. Och hela tiden tränger sig en ung mans upplevelser emellan, en ung man som heter Michail Sjisjkin och som tar ett långsamt farväl av 1990-talets kaotiska Moskva.
»Erövringen av Izmail« böljar fram och tillbaka i tiden och rummet, och Mikael Nydahls översättning omfattar allt från medeltida till nutida svenska.
”Jag satte mig för att skriva ner min livshistoria, men jag hade visst lycktas hitta en penna som stammade.” Detta kunde ha varit den första meningen, men det är det inte eftersom allt börjar med världens skapelse, i en tågvagn på väg till Belebej. Aleksandr Vasiljevitj, försvarsadvokat, ska skriva sitt cv, men det utmynnar till att bli någonting mycket större, större än han själv, större än summan av hans liv.
Erövringen av Izmails fästning är en historisk händelse med stor betydelse för utgången av rysk-turkiska kriget 1787–1792. Genom freden i Jassy erkändes slutligen Rysslands erövring av Krim.
Erövringen av Izmail har lånat namnet av imperiets dyrkade seger som hyllats med oljemålningar, frimärken och hymner, men den handlar inte om vare sig tsar-ryska segrar eller Putin-ryska annekteringar. Historien görs i stället närvarande genom språket som blandar modern ryska med fragment ur texter från perioden mellan 1000-talet och 1700-talet.
På ett rikt och mustigt språk, som lever sitt eget liv, så svämmar romanen över av berättarglädje - eller inte så mycket glädje som en vidräkning mycket närgången beskriven. Detta är ingen bok man hastar igenom, jag tyckte den var svår att förstå sig på. Jag fick en speciell känsla i maggropen, oförklarig men distinkt.
Erövringen av Izmails fästning är en historisk händelse med stor betydelse för utgången av rysk-turkiska kriget 1787–1792. Genom freden i Jassy erkändes slutligen Rysslands erövring av Krim.
Erövringen av Izmail har lånat namnet av imperiets dyrkade seger som hyllats med oljemålningar, frimärken och hymner, men den handlar inte om vare sig tsar-ryska segrar eller Putin-ryska annekteringar. Historien görs i stället närvarande genom språket som blandar modern ryska med fragment ur texter från perioden mellan 1000-talet och 1700-talet.
På ett rikt och mustigt språk, som lever sitt eget liv, så svämmar romanen över av berättarglädje - eller inte så mycket glädje som en vidräkning mycket närgången beskriven. Detta är ingen bok man hastar igenom, jag tyckte den var svår att förstå sig på. Jag fick en speciell känsla i maggropen, oförklarig men distinkt.