Brev i urval

Correspondências
Bok av Clarice Lispector
Året är 1942 då den 22 år gamla Clarice Lispector skriver till vännen Lúcio Cardoso att hon vill vara mer än en kvinna. Det finns levande vatten i henne, hon vet det, men hon har svårt att hitta källan. Hon ska ett år senare debutera med romanen Nära det vilda hjärtat, som blir en milstolpe i brasiliansk litteraturhistoria. Lispector gifter sig med en diplomat, lever i exil, skriver romaner, krönikor, intervjuer, får barn, återvänder till Rio de Janeiro, skiljer sig och genom allt detta skriver hon många brev, till många människor. Brev som sjuder av liv och originalitet, men också av ensamhet och självtvivel. I det här urvalet, som spänner från 40-talet fram till hennes död 1977, får vi genom Lispectors egna ord en vidgad blick på ett liv som ofta beskrivs som mytomspunnet och excentriskt. Vi lär känna olika sidor, både vardagliga och brinnande, hos en författare som hör till 1900-talets mest betydande. Clarice Lispector föddes 1920 i Ukraina men kom till Brasilien redan under sitt första levnadsår efter att hennes judiska familj flytt undan pogromer och förföljelse. På svenska har en stor del av hennes skönlitterära verk utkommit under de senaste 20 åren, men i den här utgåvan kan svenska läsare för första gången närma sig hennes person. Urval och översättning av Wera von Essen, författare och översättare från portugisiska. Hon tilldelades Borås tidnings debutantpris år 2019 och utkommer med sin andra roman under 2020. Utgåvan innehåller även ett förord av författaren och kritikern Hanna Nordenhök. »Berättelsen om Lispectors privatliv har i likhet med sådana om andra stora kvinnliga författare kommit att bli en berättelse om ett olyckligt liv, där traumatiska händelser förstoras upp det deprimerade diplomathustrulivet, ett antytt tablettmissbruk, en brand på sextiotalet då Lispector skadades svårt, sonen Pedros schizofreni, döden i livmodercancer 1977. Men samtidigt med dessa yttre förhållanden och traderingen av dem i den offentlighet som omgärdade henne skrev Lispector en prosakonst som utgör ett radikalt tänkande över den mänskliga erfarenheten. En litteratur lika fysiskt kännbar som tanketät en existentiell grundforskning i vad det innebär att förnimma och bli till i denna värld.« ur Hanna Nordenhöks förord