Från fattighjon till martyr : vapenvägraren Rickard Almskoug och hans tid

Den 6 juni 1909 ägde en mycket spektakulär begravning rum på Södra kyrkogården i Kalmar, som gav eko över hela landet. Det var jordfästningen av den unge vapenvägraren Rickard Almskoug, vilken urartade till ett slagfält mellan dåtidens borgerliga samhälle och dess utmanare, den växande arbetarrörelsen. Huvudpersonen, född på fattighuset, hade gripits av de kraftiga politiska vindarna med rättmätiga krav på inflytande, jämlikhet och fred. Almskoug växte upp då motsättningarna i samhället drevs till sin spets. Själv fick han inte uppleva det demokratiska genombrottet då riksdagen klubbade beslutet om allmän röstrött i maj 1919, vilket innebar att varje svensk medborgare, man eller kvinna, hade rätt att vara med om att utse landets regering. Först då landets invånare gick till val 1921 blev Sverige en demokrati. Almskougs kompromisslösa ställningstagande mot militarismen ledde till en fängelsedom under vars avtjänande han avled vid knappt 22 års ålder. På kyrkogården minner hans imponerande gravsten med ett brutet gevär om hans kamp.