Själsfränden
Bok av Sofie Sarenbrant
Vem är du beredd att dö för?
Stockholms stad breder ut sig som en kuliss med sina sprakande höstfärger. En slående utsikt, tills kriminalinspektör Emma Sköld stannar med blicken på en kvinna som balanserar på fel sida om räcket på Västerbron.
En vindpust tar tag i det långa mörka håret och Emma håller andan. Hur ska hon hindra kvinnan från att hoppa och falla fritt tjugosex meter, rakt ner mot en säker död? Och inte bara hon, utan även spädbarnet i hennes famn.
Själsfränden är den tionde fristående delen i den populära deckarserien om kriminalinspektör Emma Sköld. Sofie Sarenbrant väver på ett unikt sätt in aktuella och känsliga ämnen som självmord och filicid. Hur mycket är ett människoliv värt?
Sen starten har jag följt Sofie Sarenbrants böcker om polisen Emma Sköld. År 2022 kom den tionde delen ut, Själsfränden.
Boken inleds med en fruktansvärd scen: en kvinna balanserar på räcket till Västerbron i Stockholm. I famnen håller hon ett spädbarn. Det går givetvis som det går och Emma Sköld och hennes kollegor får utreda fallet. Vem är kvinnan och varför ville hon ta livet av både sig själv och barnet? Utöver detta är två rymmare på jakt efter Emma. Emma har satt dit två män som sen dess har ruvat på hämnd. Nu har de rymt från fängelse och de har minst en tjallare som ska leda dem till Emma. Det värsta är att tjallaren tycks finnas i Emmas närmaste krets.
Den här deckaren är riktigt spännande och otäck redan från början. De parallella berättelserna hackar i varandra, för de handlar båda om barn och mord. Även självmord är så klart ett tema. Vem är så desperat att den vill ta livet av sig trots att den har ett litet barn? Mästerligt lotsar författaren läsaren genom snåriga händelser, en sektliknande verksamhet och taskiga förhållanden. Motiven kan synas många, men när det handlar om människor är det ofta passion och andra starka känslor som styr dem. Det kan bli lite tjatigt kring den ansträngda relationen mellan Emma och hennes syster Josefin. Men å andra sidan kan jag tänka mig att systerskap inte enbart är en nära relation utan att den också kan inrymma avundsjuka, konkurrens och mindervärdeskomplex. Fast jag vet faktiskt inte – jag har ingen syster.
Mitt omdöme om boken blir det högsta.
Boken inleds med en fruktansvärd scen: en kvinna balanserar på räcket till Västerbron i Stockholm. I famnen håller hon ett spädbarn. Det går givetvis som det går och Emma Sköld och hennes kollegor får utreda fallet. Vem är kvinnan och varför ville hon ta livet av både sig själv och barnet? Utöver detta är två rymmare på jakt efter Emma. Emma har satt dit två män som sen dess har ruvat på hämnd. Nu har de rymt från fängelse och de har minst en tjallare som ska leda dem till Emma. Det värsta är att tjallaren tycks finnas i Emmas närmaste krets.
Den här deckaren är riktigt spännande och otäck redan från början. De parallella berättelserna hackar i varandra, för de handlar båda om barn och mord. Även självmord är så klart ett tema. Vem är så desperat att den vill ta livet av sig trots att den har ett litet barn? Mästerligt lotsar författaren läsaren genom snåriga händelser, en sektliknande verksamhet och taskiga förhållanden. Motiven kan synas många, men när det handlar om människor är det ofta passion och andra starka känslor som styr dem. Det kan bli lite tjatigt kring den ansträngda relationen mellan Emma och hennes syster Josefin. Men å andra sidan kan jag tänka mig att systerskap inte enbart är en nära relation utan att den också kan inrymma avundsjuka, konkurrens och mindervärdeskomplex. Fast jag vet faktiskt inte – jag har ingen syster.
Mitt omdöme om boken blir det högsta.
Detta är senaste delen om poliserna Emma Skjöld och Thomas Nylen.Tanken är att denna del känns lite spretigare än de andra delarna.
Språket känns igen och likaså karaktärerna.Det som spretar är huvudfallet om Sandra och hennes nyfödda dotter Elise.Sandra begår självmord och hennes livspussel nystas upp.
Det andra spåret är de två före detta poliserna Karim och Gunnar som rymt från Hall och som är ute efter Emma.
Det blir lite repetetivt då Emma återigen är under hot och Nyllet återigen ska rycka ut för att rädda henne.Den kopplingen börjar kännas uttjatad och det gör att jag tappar fokus i läsningen.
Sarenbrandt skriver bra och den här gången behandlas två tunga ämnen i huvudspåret,suicid och filicid.Självmord är väldigt tabubelagt i vårat samhälle och tyngs med mycket skam och ånger.Ingen vet vad som driver en människa till den spets där de inte längre orkar leva.Filicid pratas det över huvud taget inte alls om,vad får en människa att uppmana något till att ta sitt liv och hur får de den makten? Hur lyckas man att bryta ner någon så totalt att döden är utvägen?
Två viktiga frågor i vårat samhälle som måste sluta att vara skam och skuldbelagda .
I det stora hela är det en bra bok men får ett lägre betyg på grund av att den känns spretig.
Språket känns igen och likaså karaktärerna.Det som spretar är huvudfallet om Sandra och hennes nyfödda dotter Elise.Sandra begår självmord och hennes livspussel nystas upp.
Det andra spåret är de två före detta poliserna Karim och Gunnar som rymt från Hall och som är ute efter Emma.
Det blir lite repetetivt då Emma återigen är under hot och Nyllet återigen ska rycka ut för att rädda henne.Den kopplingen börjar kännas uttjatad och det gör att jag tappar fokus i läsningen.
Sarenbrandt skriver bra och den här gången behandlas två tunga ämnen i huvudspåret,suicid och filicid.Självmord är väldigt tabubelagt i vårat samhälle och tyngs med mycket skam och ånger.Ingen vet vad som driver en människa till den spets där de inte längre orkar leva.Filicid pratas det över huvud taget inte alls om,vad får en människa att uppmana något till att ta sitt liv och hur får de den makten? Hur lyckas man att bryta ner någon så totalt att döden är utvägen?
Två viktiga frågor i vårat samhälle som måste sluta att vara skam och skuldbelagda .
I det stora hela är det en bra bok men får ett lägre betyg på grund av att den känns spretig.