Fronesis 54-55. Ekonomiskt vetande

EKONOMISKT VETANDE Efter den globala finanskrisen 2008 har den ekonomiska vetenskapen hamnat i blickfånget. Studentrörelser och heterodoxa ekonomer har kritiserat det dominerande ekonomiska paradigmet och krävt ökad pluralism. Den senaste tidens politiska utveckling har blottat nyliberalismens brister och aktualiserat frågan om dess koppling till den ekonomiska vetenskapen. I Fronesis nr 54-55 fördjupar vi oss i det ekonomiska vetandets förutsättningar. Det ekonomiska vetandet i förändring Efter den globala finanskrisen 2008 har blickarna riktats mot den ekonomiska vetenskapen och dem som producerar den. I vilken utsträckning har den ekonomiska krisen också inneburit en kris för nationalekonomin? Ute i Europa har kritiken av den moderna nationalekonomins dominerande paradigm lett till mobilisering av nya studentrörelser som kräver ökad pluralism. Bakom dem står alternativa heterodoxa ekonomer som bygger på teoretiska insikter från bland andra Marx och Keynes, men som verkar i ett trångt akademiskt utrymme utanför den ekonomiska huvudfåran. Debatten om den nationalekonomiska vetenskapen är i dessa sammanhang också knuten till frågorna om vilket slags ekonomisk politik som är möjlig att föra och hur vi ska förstå nyliberalismen. Vänstern har länge inriktat sitt samhällsteoretiska och politiska intresse mot kulturella och symboliska aspekter av makt och dominans, men har mer eller mindre lämnat det ekonomiska fältet därhän. Med Fronesis nr 54-55 vill vi röra oss bortom en simpel kritik av nationalekonomin och fördjupa förståelsen av villkoren för det ekonomiska vetandet. Numret introducerar för en svensk publik en rad centrala samtida teoretiker som belyser frågorna ur olika perspektiv. Flera av numrets texter handlar om den neoklassiska teorins dominans inom nationalekonomin. Dimitris Milonakis beskriver dess framväxt ur 1800-talets bredare politiska ekonomi. Sociologen Marion Fourcade och hennes medförfattare försöker förstå ekonomernas överlägsenhet. Den feministiska ekonomen Julie A. Nelson visar hur nationalekonomin genomsyras av ett genuskodat symbolspråk. Frågan om vad som utmärker heterodox ekonomisk teori diskuteras av den heterodoxe ekonomen och filosofen Tony Lawson. Ekonomhistorikern Josef Taalbi menar att vi bör ta fasta på goda idéer från olika traditioner som utgår från Marx, Keynes och Schumpeter. Vi undersöker också förhållandet mellan nyliberalismen och den neoklassiska ekonomin. Den ekonomiske idéhistorikern Philip Mirowski menar att vänstern måste förstå nyliberalismen som en medveten ekonomisk-politisk idéströmning som inte är identisk med nationalekonomins huvudfåra. Filosofen Jason Read hävdar i stället att vi kan förstå nyliberalismen som subjektivitet, som förverkligandet av homo oeconomicus. Dan Hirschman och Elisabeth Popp Berman undersöker i sin text betingelserna för att ekonomiskt vetande ska omsättas i politisk praktik. Innehåll i Fronesis nr 54-55 (328 sidor): Kajsa Borgnäs och Anders Hylmö: Det ekonomiska vetandet i förändring Ladda ner som PDF Anders Hylmö: Den moderna nationalekonomin som vetenskaplig stil och disciplin Dimitris Milonakis: Lärdomar från krisen Marion Fourcade, Étienne Ollion och Yann Algan: Ekonomernas överlägsenhet Kajsa Borgnäs: Utanför boxen, eller Vad är heterodox nationalekonomi? Lars Pålsson Syll: Tony Lawson och kritiken av den nationalekonomiska vetenskapen - en introduktion Tony Lawson: Den heterodoxa ekonomins natur Josef Taalbi: Realistisk ekonomisk teori? Erik Bengtsson: Den heterodoxa nationalekonomins materiella förutsättningar Julie A. Nelson: Genusmetaforer och nationalekonomi Linda Nyberg: Nyliberalism, politik och ekonomi Philip Mirowski: Den politiska rörelsen som inte vågade