Bergslagshistoria. Årsbok 26(2014)

Bergslagshistoria 2014 rymmer sju intressanta uppsatser som på olika sätt belyser Bergslagens historia och tradition, arbete och kultur. Stefan A. Nilsson skriver om en tvist mellan stad och landsbygd i slutet av 1700-talet. Rätten att bedriva hantverk på landsbygden var hårt reglerad och när en garvare försökte etablera sig i Östernärke agerade Örebro logarvareämbete för att förbjuda denne »fuskare« att fortsätta bedriva sitt hantverk i Asker. Domkapitlens protokoll lyfts fram av Göran Ekberg när han skriver om hur ett äktenskap av olika orsaker kunde upplösas i det tidiga 1600-talets Sverige. Bode Janzon gör nedslag i den värmländska och mellansvenska bandyn och berättar om bandynordism och en turnétrevare till Sovjet på 1930-talet. Återvändande svenskamerikanska ingenjören med Eric Esselius vid Sandvikens järnverk som typexempel är temat för Per-Olof Grönberg uppsats. Den sista september 2014 miste Sverige sin sista tillverkare av gruv- och industri lok. Med tyngdpunkt på loktillverkningen tecknar Jan Ericson här Grängesbergsföretaget GIA:s omväxlande historia under drygt 120 år. Maths Isacson försöker utifrån bondedagböcker från södra Dalarnas bergslag belysa hur villkoren under 1800-talets andra hälft förändrades för tre bondehushåll med starka band till regionens bergsbruk. Årsboken avslutas med Berith Sandes personliga reflexioner över Föreningen Bergslags arkivs första 25 år.