Carina Larsson

Ibland är inte saker som de ser ut att vara...

Överläkare och psykiatern Nathalie Svensson är på dejt, men väljer att gå hem ensam och får under promenaden ett sms från ett tidigare ragg, skådespelaren Rickard Ekengård, som vill träffa henne. När han kommer gående blir hon vittne till att han blir mördad. Tio år tidigare miste hon pojkvännen och journalisten Adam Starlander, även han blev mördad.

Under en period har Nathalie känt sig förföljd och även fått konstiga sms, och hon börjar fundera på ifall dessa tre händelser har ett samband. Hon börjar gräva i Adams dödsfall och upptäcker att det finns oklarheter i utredningen. Det hela leder fram till sammanslutningen De gudomliga markiserna...

Detta är första boken i serien om Nathalie Svensson och tyvärr är avslutet sådant att man "måste" läsa nästkommande då Moström är inne och nosar på nästa boks innehåll. Jag föredrar helt fristående delar i en serie!

Jag har läst en bok tidigare av Jonas Moström och gav den högt betyg, så även denna som blev utläst på nästan rekordtid.

En roman i brevform av den marockanske första öppet homosexuella, författaren Abdellah Taïa, och han har skrivit om föräldrars förhållande i form av underkastelse och dominans, om utplåning i förhållanden, besvikelser, sex och kärlek, och om att leva i ett annat land och aldrig känna sig helt hemma. Det är en poetisk skriven bok om längtan, förtvivlan, förakt, hat och sorg, och med en stor öppenhet kring känslor och sexualitet.

Jag kan rekommendera hans självbiografiska bok "Ett arabiskt vemod" innan denna för att få en helhetsbild av författaren, hans liv, hans drömmar och hans sökande efter att finna sig själv i sin sexualitet i en värld där det är förknippat med stor synd att älska någon av det egna könet.

En liten bok i raggningsknepets konst, den kanske kan fungera för unga människor, men för mig den lite äldre tillförde den ingenting. Den är uppdelad i sju kapitel om hur att ragga och vad man ska tänka på när man ger sig in i raggningsdjungeln på t.ex. barer och nattklubbar, på Facebook, via sms och dejtingsidor.

Jag fick en sliskig känsla över beskrivningar av den utvalde som läckerbiten, godbiten, sockertoppen och sötbullen, men som sagt är jag ingen ungdom längre och det kanske kan spela in. Språket är ungt och kanske lite föråldrat, boken utkom 2014, men det som drog ner boken väldigt var alla dessa avstavningar. Ett misstag kan jag leva med, men detta pågick hela boken igenom... kro-ppsspråk, öp-pna, stol-thet, gr-advist, up-pfattas, raggn-ing. Känns också tveksamt med en bok som utgår från normen man och kvinna i en parrelation.

En favorit i repris och kan konstatera att denna bok från 1999 håller än. Detta är fjärde boken i serien om A-gruppen (Rikskriminalens specialenhet för våldsbrott av internationell art). Då och då under läsningens gång kände jag att beskrivningarna svävade ut lite onödigt mycket, att jag tappade fokus på det jag läste och tankarna började fara åt olika håll. Flytet blir alltså inte helt optimalt, men spela roll, boken är bra och jag älskar Arne Dahls underbara humor som mynnar ut i många befriande skratt mitt uppe i allt det jobbiga som boken innehåller...

... en ligist kluven i tre delar, tunnelbanefärder med döden, bestialiska mårddjur, försvunna prostituerade, hämndgudinnor och rasbiologi.

En kriminalroman om den organiserade brottsligheten, om en stor summa pengar som försvann fjorton år tidigare, sexoffer, tortyr och mord.

Före detta polismannen Sam arbetar idag som utredare av försäkringsbrott och hans ex Agent Molly Blom har försvunnit och lever nu med falsk identitet. När hon valde att försvinna ur hans liv väntade hon deras gemensamma barn. Ovissheten påverkar Sams psykiska hälsa och han blir rekommenderad en bra psykolog, Rita, och hennes inriktning är posttraumatisk stress hos poliser och hjälp till sexoffer. Hos Rita går före detta sexslaven Nadja som en dag blir kidnappad och Rita ber Sam om hjälp att finna henne...

Ett mänskligt berättande om en grym värld, och Arne Dahl har verkligen fått till en fullpoängare, både innehållsmässigt och språkmässigt. Ett extra plus för omslaget av Miroslav Sokcic!

För fyra år sedan njöt jag mig igenom Jenny Källmans fotobok "Surveillance" där en massa känslor, mest från barn- och ungdomsåren, dök upp. När jag fördjupar mig i "The Rectangle's Sharp Stare" så känner jag inte så mycket, några få bilder får det att suga till inombords, men innehållet som stort är inte riktigt Jag. Min summering av bilderna är: Så mycket ljus, men ändå så mörkt. I mitten av boken hittas text på både engelska och svenska om Jenny Källmans arbete och bilder, och när jag letar mig fram till temat i boken finner jag...Fängelsecellen och dess instängdhet.

Ett mord annonseras ut i den lokala tidningen och tillställningen kommer att utspela sig hemma hos miss Blacklock. De besökare som dyker upp för att få vara med om detta, vad de tror är ett rollspel, upptäcker snart att det är blodigt allvar. Vem är mannen med pistolen, och varför försöker han ta miss Blacklocks liv?

Orkar man med en mordhistoria i sakta mak så är denna att rekommendera, blir man uttråkad av för lite action får man välja en annan bok. Själv uppskattar jag att bryta av med det här lite mer sävliga. Miss Marple visar sig lite då och då, och givetvis är det denna gamla dam som pusslar ihop denna mordgåta, en mordgåta som stundtals blir riktigt komisk tack vare den hysteriska utländska hemhjälpen Mitzi.

Mrs McGillicuddy blir vittne till ett mord som begås i en tågvagn som passerar parallellt när hon är på väg till sin väninna Miss Marple. Mrs McGillicuddy anmäler mordet, och när hon kommer till Miss Marple berättar hon om vad hon har varit vittne till och Miss Marple tror henne och börjar omgående gräva i detta mord. Hon misstänker tidigt att damen som blev mördad måste ha blivit utslängd från tåget, och hon har även hittat var det med största sannolikhet har skett.

Miss Marple tar kontakt med lyxhembiträdet Lucy, som hon känner sedan tidigare, och hon involverar henne i denna mordhistoria. Lucy lyckas få jobb hos familjen på vars ägor liket borde finnas, och hon kan börja snoka runt...

Kan bara säga, har ni den oläst så LÄS!

Träskmarker, en unken djurisk doft, våroffret Elita, Bladmannen på sin galopperande häst, ett kusligt mansansikte... bara efter några sidor var jag som uppslukad av boken.

Läkaren Thea och hennes man David flyttar till hans barndomstrakt i Skåne, David för att öppna en restaurang på slottet där de också bosätter sig. Året är 2019, och Thea blir uppmärksammad på att ett ritualmord hade begåtts på valborgsnatten 1986 strax intill slottet. Hon blir nyfiken och börjar nysta i fallet om 16-åriga Våroffret Elita och upptäcker att vissa delar av ett förhörsprotokoll saknas. Elitas styvbror Leo hade blivit dömd för mordet, men var han verkligen skyldig? Och vad är det David och resten av samhället försöker tysta ner?

Detta är sista fristående delen av årstidsserien: "Slutet på sommaren", "Höstdåd", "Vintereld" och "Våroffer". Spänning på hög nivå och så oerhört bra skriven, och uppskattar ni spänningsromaner är denna bok ett måste.

Jellikekattor, Mungojerry, Mister Mistoffeliss, Macavity... Denna klassiska poesikattbok ligger till grund för min absoluta favoritmusikal...CATS! När jag läste såg jag bara dessa sjungande och dansande katter framför mig vilket tillförde poesin ännu mer. Kanske att boken bör läsas på originalspråket då jag kände att något antagligen gick förlorat på vissa ställen. Det är inte alltid lätt med översättning av rim! (Ska dock tilläggas att jag läste en annan utkommen bok än de två som finns med som alternativ här på Omnible) Men jag älskar Eliots kattvärld precis som jag älskar Andrew Lloyd Webbers musikalkatter.

"Old Possum's Book of Practical Cats" utkom 1939, och den amerikanske författaren T.S. Eliot som senare flyttade till Storbritannien fick Nobelpriset i litteratur 1948, och han räknas som en av den litterära modernismens fäder. Denna poet, kritiker och dramatiker dog 1965 vid 76 års ålder.