Pojken som inte fanns
The Lost Boy
Bok av Dave Pelzer
Följ den gripande berättelsen om ett fosterbarn som under sina uppväxtår både blev misshandlad och utsvulten av sin mor – utan att någon visste om det eller misstänkte det. Berättelsen är baserad på författarens egna barndomsminnen. I denna uppföljare från den tidigare boken, hamnar den lille pojken Dave i fosterhem i hopp om att få en bättre framtid.
Den här boken är fortsättningen på berättelsen om Pojken som kallades Det. Den går dock lika bra att läsa fristående. Boken handlar om Dave själv. Det här är ingen fiktiv historia, hur mycket man än önskar det när man läser. Allt det här har skett på riktigt.
Dave Pelzer blev vid 12 års ålder omhändertagen av myndigheterna efter att ha blivit utsatt för psykisk och fysisk misshandel av sin mor under flera års tid. Han slipper alltså leva med sin mor, men hans minnen plågar honom fortfarande. Det är en av anledningarna till att han får flytta runt mellan flera olika fosterhem. Under sjuttiotalet bor han hos fem olika fosterfamiljer som alla ser olika ut. På ett boende lever de som en vanlig familj, på ett annat har de galler för fönstren. Tillvaron är inte helt lätt för Dave. Han slits mellan hopp och förtvivlan och dessutom måste han hela tiden vara rädd för att stöta på sin mamma. En dag sker det som inte får ske, han möter ett av sina syskon på gatan. Kommer mamman få veta var Dave befinner sig, och kommer han att komma över de hemska minnena?
Vad jag tycker om boken
Det här är en bok som beskriver en ung pojkes frustration över att inte kunna leva det liv som han egentligen borde leva. Han kastas mellan olika fosterhem, det ena värre än det andra och ibland undrar han om han haft det bättre hemma, trots allt. Dessutom är han orolig för sina syskon som finns kvar i det biologiska hemmet. Även om inte tortyr och misshandel finns med på samma sätt i fosterhemmen är tillvaron inte bra och man kan snabbt känna med Dave. Det är svårt att lägga ifrån sig boken, men den tunga handlingen gör att man ibland behöver ta en liten paus för att hantera det man egentligen läst.
Dave Pelzer blev vid 12 års ålder omhändertagen av myndigheterna efter att ha blivit utsatt för psykisk och fysisk misshandel av sin mor under flera års tid. Han slipper alltså leva med sin mor, men hans minnen plågar honom fortfarande. Det är en av anledningarna till att han får flytta runt mellan flera olika fosterhem. Under sjuttiotalet bor han hos fem olika fosterfamiljer som alla ser olika ut. På ett boende lever de som en vanlig familj, på ett annat har de galler för fönstren. Tillvaron är inte helt lätt för Dave. Han slits mellan hopp och förtvivlan och dessutom måste han hela tiden vara rädd för att stöta på sin mamma. En dag sker det som inte får ske, han möter ett av sina syskon på gatan. Kommer mamman få veta var Dave befinner sig, och kommer han att komma över de hemska minnena?
Vad jag tycker om boken
Det här är en bok som beskriver en ung pojkes frustration över att inte kunna leva det liv som han egentligen borde leva. Han kastas mellan olika fosterhem, det ena värre än det andra och ibland undrar han om han haft det bättre hemma, trots allt. Dessutom är han orolig för sina syskon som finns kvar i det biologiska hemmet. Även om inte tortyr och misshandel finns med på samma sätt i fosterhemmen är tillvaron inte bra och man kan snabbt känna med Dave. Det är svårt att lägga ifrån sig boken, men den tunga handlingen gör att man ibland behöver ta en liten paus för att hantera det man egentligen läst.