Skadad
Damaged
Bok av Cathy Glass
Jodie är åtta år och ses i mångas ögon som ett problembarn. Flickan är våldsam, aggressiv och har under fyra månader varit i fem olika fosterfamiljer. Cathy Glass har varit fosterförälder i över tjugofem år och antar sig utmaningen att ha Jodie som fosterbarn. Ganska snabbt inser Cathy att Jodie är en större utmaning än föreställt, men efter hand uppför sig flickan bättre och börjar beskriva sin historia.
Det här är en verklig berättelse som utspelar sig med fiktiva namn och på ändrade platser. Likväl är boken mer hemsk än den värsta deckare man kan hitta. Kanske just för att man som läsare är medveten om att det som skett faktiskt är på riktigt.
Bokens handling kretsar kring Cathy Glass och hennes familj. De har under flera års tid varit familjehem åt många barn. Cathy har varit fostermamma under 20 år och ungefär 50 fosterbarn har passerat i hemmet. En dag blir Cathy tillfrågad om hon kan tänka sig att ta hand om Jodie, en flicka med mörka och smärtsamma hemligheter, som ingen annan än hon själv och hennes allra närmaste hittills vetat om. Jodie är det första barn som på allvar får familjen att fundera över om de verkligen kan hjälpa flickan. Hon har ett extremt aggressivt sätt och hon är våldsam. Under fyra månaders tid har hon lyckats skrämma fem fosterfamiljer så pass att hon fått flytta. Cathy Glass och hennes barn blir den sjätte familjen som ger Jodie ett försök.
När Jodie kommer till familjen vet ingen varför hon skadar sig själv, varför hon slåss eller varför hon har flera personligheter och mestadels pratar med sig själv. Efter ett tag ska det dock visa sig att flickan blivit utsatt för väldigt hemska saker.
Jodie börjar anförtro sig till Cathy och berättar saker som hennes släktingar och närmaste familj gjort mot henne. Det dröjer inte länge förrän det kan konstateras att det är sexuella närmanden samt våldtäkt mot barn som gjort att Jodie blivit den hon är.
Vad jag tycker om boken
Det här är en hemsk bok, men trots det är det svårt att lägga den ifrån sig. Jodie stannar kvar i minnet. Man behöver pausa läsningen och man vill tillbaka in i handlingen så fort som möjligt. Till en början kan det vara lätt att känna avsky mot den lilla men ack så hemska flickan och hennes beteende. Men ju längre in man kommer i berättelsen, desto lättare blir det faktiskt att istället gilla henne. Man får en förståelse kring varför flickan agerar som hon gör.
Författaren lyckas ta upp stämningen utan att göra boken allt för detaljrik. Man behöver alltså inte äcklas av att få veta allt flickan varit med om utan det går att läsa sig till mellan raderna. Det här är definitivt en läsvärd bok som man gärna läser i ett stycke.
Bokens handling kretsar kring Cathy Glass och hennes familj. De har under flera års tid varit familjehem åt många barn. Cathy har varit fostermamma under 20 år och ungefär 50 fosterbarn har passerat i hemmet. En dag blir Cathy tillfrågad om hon kan tänka sig att ta hand om Jodie, en flicka med mörka och smärtsamma hemligheter, som ingen annan än hon själv och hennes allra närmaste hittills vetat om. Jodie är det första barn som på allvar får familjen att fundera över om de verkligen kan hjälpa flickan. Hon har ett extremt aggressivt sätt och hon är våldsam. Under fyra månaders tid har hon lyckats skrämma fem fosterfamiljer så pass att hon fått flytta. Cathy Glass och hennes barn blir den sjätte familjen som ger Jodie ett försök.
När Jodie kommer till familjen vet ingen varför hon skadar sig själv, varför hon slåss eller varför hon har flera personligheter och mestadels pratar med sig själv. Efter ett tag ska det dock visa sig att flickan blivit utsatt för väldigt hemska saker.
Jodie börjar anförtro sig till Cathy och berättar saker som hennes släktingar och närmaste familj gjort mot henne. Det dröjer inte länge förrän det kan konstateras att det är sexuella närmanden samt våldtäkt mot barn som gjort att Jodie blivit den hon är.
Vad jag tycker om boken
Det här är en hemsk bok, men trots det är det svårt att lägga den ifrån sig. Jodie stannar kvar i minnet. Man behöver pausa läsningen och man vill tillbaka in i handlingen så fort som möjligt. Till en början kan det vara lätt att känna avsky mot den lilla men ack så hemska flickan och hennes beteende. Men ju längre in man kommer i berättelsen, desto lättare blir det faktiskt att istället gilla henne. Man får en förståelse kring varför flickan agerar som hon gör.
Författaren lyckas ta upp stämningen utan att göra boken allt för detaljrik. Man behöver alltså inte äcklas av att få veta allt flickan varit med om utan det går att läsa sig till mellan raderna. Det här är definitivt en läsvärd bok som man gärna läser i ett stycke.