Stenhuggaren
The Stone Cutter
Bok av Camilla Läckberg
Fiskaren Frans Bengtsson vittjar hummertinor då han gör en fasansfull upptäckt. När han försöker dra upp en av tinorna och ser sin fångst kan han inte annat än kräkas. Där hänger en liten flickkropp, livlös. Polisen Patrik Hedström och kollegorna i Tanumshede inser efter obduktionen att flickan har blivit dränkt inomhus och sedan slängts i havet.
Stenhuggaren av Camilla Läckberg är den tredje av hennes böcker som utspelar sig i Fjällbacka. Den handlar om mordet på en liten flicka. När en fiskare hittar henne livlös i hummertinorna ser det först ut att vara en olycka. Obduktionsprotokollet visa dock att den lilla flickan dränks inomhus eftersom hon har sötvatten och tvål i lungorna. Polisen Patrik Hedström har återigen ett hemskt och komplicerat fall på sitt skrivbord. För att lösa det måste han och hans kollegor gå tillbaka i tiden.
Stenhuggaren är en klassisk Camilla Läckberg-bok. Få författare har ett så tydligt signalement när det kommer till böcker. Läckbergs böcker är, enligt mig, alltid lättlästa och spännande där var och en har en unik ingångsvinkel. Det unika med denna bok är kopplingen till 1920-talet. Till en början är det inte så lätt att förstå hur parallellerna till dåtiden kommer att vävas ihop till det aktuella dödsfallet. Till sist lyckas författaren dock väva ihop dåtid och nutid på ett mycket effektivt sätt. Läckberg har återigen skrivit en deckare som passar perfekt för att sträckläsa under semestern. Precis som hennes andra böcker är hon bra på att ge detaljerade personskildringar vilket gör boken levande. Det ger läsaren en känsla av att faktiskt känna bokens karaktärer.
Överlag är det en bra deckare, dock tycker jag att den känns något förutsägbar. Det är ingen bok som är full av action och händelser, utan den lämnar mycket åt läsarens fantasi. Det är först i sista kapitlet som läsaren får reda på vem mördaren är. I mitt fall var det precis som jag trodde vilket drar ned betyget. Dock en läsvärd deckare som jag kan rekommendera.
Stenhuggaren är en klassisk Camilla Läckberg-bok. Få författare har ett så tydligt signalement när det kommer till böcker. Läckbergs böcker är, enligt mig, alltid lättlästa och spännande där var och en har en unik ingångsvinkel. Det unika med denna bok är kopplingen till 1920-talet. Till en början är det inte så lätt att förstå hur parallellerna till dåtiden kommer att vävas ihop till det aktuella dödsfallet. Till sist lyckas författaren dock väva ihop dåtid och nutid på ett mycket effektivt sätt. Läckberg har återigen skrivit en deckare som passar perfekt för att sträckläsa under semestern. Precis som hennes andra böcker är hon bra på att ge detaljerade personskildringar vilket gör boken levande. Det ger läsaren en känsla av att faktiskt känna bokens karaktärer.
Överlag är det en bra deckare, dock tycker jag att den känns något förutsägbar. Det är ingen bok som är full av action och händelser, utan den lämnar mycket åt läsarens fantasi. Det är först i sista kapitlet som läsaren får reda på vem mördaren är. I mitt fall var det precis som jag trodde vilket drar ned betyget. Dock en läsvärd deckare som jag kan rekommendera.