Något du inte vet att jag vet
Bok av Birgitta Bergin
Ett år senare har Thore och Elsa hunnit fylla 82 år och är numera gifta. Det är dags att göra ett nytt försök med deras familjer och de bjuder återigen in både barn och barnbarn för en härlig helg ute i det stora huset i skärgården. Ska det bli bättre än förra årets fiasko?
Birgitta Bergin lyckas med konsten att göra en spektakulär uppföljning av den första delen "Som ett brev på posten". Den fristående uppföljaren tar vid där den första boken slutade och Thore och Elsa har nu hunnit fylla 82 år, är lyckligt gifta och kärare än någonsin.
De har varit på en härlig kärlekssemester på Kanarieöarna och bestämmer sig för att göra ett nytt försök med att slå sina respektive familjer samman. Återigen bjuder de in både barn och barnbarn till skärgården och Elsas stora sommarhus. De hoppas för allt i världen att det denna gång ska bli en härlig helg.
Men när de alla anländer är spänningen något frostig och alla minns förlovningsfesten föregående år. Ingen har lagt händelserna bakom sig och det blir inte en lugnare vistelse denna helg. Drama efter drama uppstår och stackars Elsa håller på att bryta ihop. Kan de inte bara uppföra sig och vara glada för hennes och Thores kärlek?
Författaren har precis som i första boken lyckats gestalta alla karaktärer mycket väl, numera känns det som att man känner dem allihopa och denna bok är ett kärt återseende. Inte så mycket mellan de själva som för läsaren kanske. Det är heller inte något fel på författarens fantasi då hon lyckas koka ihop så många händelser utan att det för den sakens skull känns krystat. Boken är oerhört välskriven och det känns som att händelserna mycket väl skulle kunna uppstå i en liknande familjesituation.
De har varit på en härlig kärlekssemester på Kanarieöarna och bestämmer sig för att göra ett nytt försök med att slå sina respektive familjer samman. Återigen bjuder de in både barn och barnbarn till skärgården och Elsas stora sommarhus. De hoppas för allt i världen att det denna gång ska bli en härlig helg.
Men när de alla anländer är spänningen något frostig och alla minns förlovningsfesten föregående år. Ingen har lagt händelserna bakom sig och det blir inte en lugnare vistelse denna helg. Drama efter drama uppstår och stackars Elsa håller på att bryta ihop. Kan de inte bara uppföra sig och vara glada för hennes och Thores kärlek?
Författaren har precis som i första boken lyckats gestalta alla karaktärer mycket väl, numera känns det som att man känner dem allihopa och denna bok är ett kärt återseende. Inte så mycket mellan de själva som för läsaren kanske. Det är heller inte något fel på författarens fantasi då hon lyckas koka ihop så många händelser utan att det för den sakens skull känns krystat. Boken är oerhört välskriven och det känns som att händelserna mycket väl skulle kunna uppstå i en liknande familjesituation.