Cilkas resa
Cilka’s Journey
Bok av Heather Morris
År 1942 sänds Cilka Klein till Auschwitz-Birkenau. Hon är sexton år och tvingas bli lägerchefens älskarinna. När befrielsen kommer anser ryssarna att Cilka är en kollaboratör, varpå hon sätts i ett sibiriskt fångläger. En vänligt sinnad kvinnlig läkare hjälper henne att läka och förmå släppa in kärlek i sitt liv trots allt som hänt.
Cilkas resa handlar om Cilka som blir frisläppt från Auschwitz för att sedan åka till ett läger i Sibiren. Hon får kämpa igen mot alla odds och överleva, medan hon lär sig nya saker om både sig själv och att faktiskt kunna känna kärlek igen.
Jag var rätt nervös inför min läsning av den här boken, just för att det här är ett så pass ämne som ska berör men något i Morris skrivsätt gör mig inte berörd. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag såg en stor förbättring mellan Tatueraren i Auschwitz och Cilkas resa. Det kan mycket väl ha berott på att det var vissa tillbakablickar, vilket gav ett mer djup i berättelsen. Men precis som den förra boken av Morris är denna också väldig mycket i "jag gick sedan dit, sedan hände detta och jag blev ledsen"-stuket istället för att kunna väva in känslorna på ett annat sätt.
Dock tycker jag att även den här historien är viktig, och varje berättelse och varje roman om denna tid får oss att påminnas om den tid i historien som är så oerhört viktigt att inte glömma bort. Speciellt med de krafter som svävar runt om i världen nu och den främlingsfientlighet som råder i många länder, är dessa historier och böcker viktigare än någonsin.
Jag ser fram emot att läsa mer från Heather Morris och se hennes utveckling som författare!
Jag var rätt nervös inför min läsning av den här boken, just för att det här är ett så pass ämne som ska berör men något i Morris skrivsätt gör mig inte berörd. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag såg en stor förbättring mellan Tatueraren i Auschwitz och Cilkas resa. Det kan mycket väl ha berott på att det var vissa tillbakablickar, vilket gav ett mer djup i berättelsen. Men precis som den förra boken av Morris är denna också väldig mycket i "jag gick sedan dit, sedan hände detta och jag blev ledsen"-stuket istället för att kunna väva in känslorna på ett annat sätt.
Dock tycker jag att även den här historien är viktig, och varje berättelse och varje roman om denna tid får oss att påminnas om den tid i historien som är så oerhört viktigt att inte glömma bort. Speciellt med de krafter som svävar runt om i världen nu och den främlingsfientlighet som råder i många länder, är dessa historier och böcker viktigare än någonsin.
Jag ser fram emot att läsa mer från Heather Morris och se hennes utveckling som författare!