Mellan is och aska
Bok av Mikaela Nykvist
Den avslutande delen i Mikaela Nykvists uppskattade trilogi om livet i Wasa på 1800-talet.
Finland hör till Ryssland och den nya staden Wasa växer och tar form på sin nya plats invid havet.
Livet går sin gilla gång för Alfred och Magda i Runsor utanför Wasa, ända tills de, liksom alla andra, drabbas hårt av det kalla vädret och missväxten som brer ut sig över Norden år 1867. Skördar slår fel och sjukdomar härjar över ett lamslaget och nedfruset Finland, medan myndigheterna står handfallna inför det som sker inför deras ögon.
Amalia lever ett stillsamt liv i Stockholm tillsammans med sonen Edvin. En ny bekantskap träder in i hennes liv via sonens upptåg och det visar sig att denna nykomling ändrar på hennes liv för all framtid.
Mellan is och aska tar oss tio år framåt i tiden från Förändrad och bränd och Rök i fjärran. Det är den tredje delen i den dramatiska släktkrönikan som startar med Wasa brand.
Det här är del 3 i Runsor-serien. Jag har tidigare läst del 1: Rök i fjärran och del 2: Förändrad och bränd.
Jag gillar språket i de här böckerna. Det känns som om det är lämpat för tiden men känns också lite mysigt hemtrevligt då det kommer fram lite finlandssvenska då och då.
Mellan is och aska är, precis som sina föregångare, välskriven, intressant och spännande. Livet på 1800-talet i Finland skildras på ett väldigt trovärdigt sätt. Historiska detaljer såsom skelettbanan och fattigauktioner är obehagliga, men intressanta att läsa om. Precis som Magdas knep att dryga ut maten med det hon hittar i naturen.
Persongalleriet är genomtänkt och bra. Karaktärerna är alla intressanta så man kommer ihåg dem. Det finns en lista på karaktärerna i början av boken som hjälpmedel men jag behöver aldrig ens kolla där för jag minns dem väl.
Jag rekommenderar faktiskt hela den här serien. Jag tror att den är bäst om man läser böckerna i ordningsföljd för då upplever man karaktärernas svårigheter allteftersom och förstår bättre deras livsval.
Mellan is och aska (och hela serien) är verkligen läsvärd!
Jag gillar språket i de här böckerna. Det känns som om det är lämpat för tiden men känns också lite mysigt hemtrevligt då det kommer fram lite finlandssvenska då och då.
Mellan is och aska är, precis som sina föregångare, välskriven, intressant och spännande. Livet på 1800-talet i Finland skildras på ett väldigt trovärdigt sätt. Historiska detaljer såsom skelettbanan och fattigauktioner är obehagliga, men intressanta att läsa om. Precis som Magdas knep att dryga ut maten med det hon hittar i naturen.
Persongalleriet är genomtänkt och bra. Karaktärerna är alla intressanta så man kommer ihåg dem. Det finns en lista på karaktärerna i början av boken som hjälpmedel men jag behöver aldrig ens kolla där för jag minns dem väl.
Jag rekommenderar faktiskt hela den här serien. Jag tror att den är bäst om man läser böckerna i ordningsföljd för då upplever man karaktärernas svårigheter allteftersom och förstår bättre deras livsval.
Mellan is och aska (och hela serien) är verkligen läsvärd!