Råttkungen

Innan jag började läsa googlade jag Incel och det skulle jag inte gjort. För det var verkligen inte bra för blodtrycket. Pascal Engman har med sin tredje bok säkrat en absolut plats på min lista över favorit författare. Råttkungen är andra boken om Vanessa Franks, den första heter Eldslandet. Dessa två bör läsas i rätt ordning. Engman skriver skarpsinniga, råa och intensiva berättelser. I början tänker jag hur sjutton ska han lyckas få ihop alla dessa trådar och karaktär till något som känns sammanhängande och bildar en helhet? Jag hade inte behövt oroat mig, självklart får Engman ihop det. Jag behöver bara luta mig tillbaka hålla fast mig hårt och njuta av en hisnande otäck och spännande historia. En historia som ger en rälig (skånska för äcklig) besk eftersmak. För Engman lyckas förutom att berätta en j-vligt bra historia även skildra vårt samhälle på ett ruskigt verklighetstroget sätt. För vårt samhälle har blivit både mörkare, råare och kallare. Precis det samhälle Engman skildrar i boken.

Ännu en sak som gör Engman till en favorit är alla dessa livsöden man får ta del av. Några av dom fick mig att börja lipa så jag fick ta en paus innan jag orkade fortsätta läsa, som Börje och Eva, Celine och Jasmine (ni som läst vet)
Det är också otroligt häftigt att hänga med Vanessa och Nicolas. Detta kan ju inte bli annat än full pott. Nu börjar den olidliga väntan på nästa del, för det kommer väl en ny del?? OBS gör inte heller som jag och googla råttkung.