Dotter saknad
Bok av Anna Jansson
I den lilla orten Hampetorp strax utanför Örebro bor familjen Bark. Vera Bark har ett giftermål runt hörnet, men på hennes möhippa försvinner hon. Hennes pappa kriminalinspektör Kristoffer Bark söker förtvivlat efter sin dotter i fem år, tyvärr utan resultat. Det är inte förrän en annan kvinna försvinner på samma plats som utredningen i fallet om Vera börjar få klarhet.
Även om man inte läst böckerna så känner man till Anna Janssons Maria Wern, för man har högst troligt sett filmerna som bygger på Janssons böcker. Nu har författarinnan börjat på en ny deckarserie,som handlar om Kristoffer Bark. Den första boken heter Dotter saknad och handlar om kriminalinspektör Barks sökande efter sin försvunna dotter. Dottern försvann på sin möhippa för fem år sedan och allt sedan dess har Bark letat överallt, frågat ut precis alla personer runtomkring så till den grad att han har kommit att omtalats som den galna polisen. I denna veva får Bark ansvar för ett cold case-fall med stora likheter med försvinnandet av hans dotter och det blir nästan omöjligt för honom att hålla privatlivet skiljt från arbetet. Till råga på allt kräver hans chef att Bark börjar i terapi för att tygla sina vredesutbrott.
Boken handlar om hur arv och miljö kan spela in för hur ens liv blir, vilka skyddsmekanismer som man tar till när verkligheten blir outhärdlig. Det handlar också om bandet mellan förälder och barn och vad som händer när detta bryts.
Jag har gillat böckerna om Maria Wern, men detta är faktiskt snäppet bättre! Intrigen, språket, karaktärsbeskrivningarna, humorn - allt stämmer, är trovärldigt, fastnar. Det är inte ofta man stöter på sådana härhelgjutna deckare, lite mer "gammaldags", den stilen som jag tycker om - inte som det är mest nu för tiden, s k spännigsromaner, inte riktiga deckare av det gamla snittet.
Spänningen hålls vid liv ända till slutet, som kommer med en oväntad upplösning som gör att man inte förrän de sista sidorna vet vem som är den skyldige. Ett fantastiskt upplägg! Läs den!
Boken handlar om hur arv och miljö kan spela in för hur ens liv blir, vilka skyddsmekanismer som man tar till när verkligheten blir outhärdlig. Det handlar också om bandet mellan förälder och barn och vad som händer när detta bryts.
Jag har gillat böckerna om Maria Wern, men detta är faktiskt snäppet bättre! Intrigen, språket, karaktärsbeskrivningarna, humorn - allt stämmer, är trovärldigt, fastnar. Det är inte ofta man stöter på sådana härhelgjutna deckare, lite mer "gammaldags", den stilen som jag tycker om - inte som det är mest nu för tiden, s k spännigsromaner, inte riktiga deckare av det gamla snittet.
Spänningen hålls vid liv ända till slutet, som kommer med en oväntad upplösning som gör att man inte förrän de sista sidorna vet vem som är den skyldige. Ett fantastiskt upplägg! Läs den!