Saker ingen ser
Bok av Anna Ahlund
"Jag kysser alltid främlingar på nyår", säger hon och rättar till sin mössa.
"Jag med", säger han, fast det inte är sant.
Hon harklar sig.
"Vet du att nyårskyssen säger hur resten av året kommer att bli?"
Det händer mycket i korridorerna på Sibylla allmänestetiska läroverk. Där finns Fride som är så kär i Miriam att hen inte kan tänka på annat. Yodit som målar och försöker ta plats i gänget. Johannes som läser Karin Boye och försöker få plats i livet. Aron, vars tvillingsyster Linn fick all talang. Och Linn, som undrar vad hon ska göra med den. Och så är det Sebastian, han som ska kyssa en ny person varje månad. Ett nyårslöfte som trasslar till saker för fler än honom själv.
Den här boken känns som en härlig, färgglad pralin. Dess färger gör en sprudlande glad och när man börjar läsa den förstärks känslan. För Anna har återigen skapat underbara karaktärer som rör och verkar i en underbar miljö. Ett kompisgäng med väldigt olika personer, som binds samman av att de alla går den estetiska linjen. Kreativiteten bara väller fram i den här boken.
Det speciella med Anna Ahlunds böcker är att det som idag ses som normbrytande är helt normalt. Vem du älskar och hur du identifierar dig spelar ingen roll. Allting är redan accepterat och ingen så mycket som höjer på ögonbrynen i hennes böcker. Det är så himla bra gjort tycker jag och väldigt befriande. Egentligen borde det vara självklart. För även om det är bra med böcker där karaktärer kommer ut eller liknande, så är det väldigt skönt med en bok där det inte förklaras en massa. Även om jag ärligt ska säga att jag vid flera tillfällen kom på mig själv med att förvänta mig att det skulle komma närmare förklaring och bakgrund till Fride. Ville varje gång smälla mig på fingrarna för att det inte är relevant för historien, egentligen. Det är bara ren och skär nyfikenhet och oförståelse.
Överlag känner jag att jag vill ha mer! Det räcker inte riktigt med detta. Vi får så korta glimtar under det år som historien utspelar sig och det är många karaktärer som slåss om utrymmet. Jag känner inte riktigt att jag kommer någon av dem på djupet och att det hade gått att utveckla varenda ens historia lite till. För när jag får läsa om så lysande personligheter vill jag verkligen komma dem nära. Få veta mer. Det är inte svårt att hänga med som det är nu. Men det är lite som att komma till restaurangen och bara få äta den där förrätten som retar aptiten och egentligen bara gör dig mer hungrig.
Jag tycker att detta är en väldigt bra bok. Anna visade ju redan i sin förra bok att hon kan det där med sex-scener och jag kan lova att de som gillade det inte blir besviken här heller. Det är gott om gulliga ögonblick, litterära referenser och fantastiska miljöer. En del av mig önskar att jag fortfarande var 17 år och bodde i Uppsala så att jag fick gå på Byllis.
Det speciella med Anna Ahlunds böcker är att det som idag ses som normbrytande är helt normalt. Vem du älskar och hur du identifierar dig spelar ingen roll. Allting är redan accepterat och ingen så mycket som höjer på ögonbrynen i hennes böcker. Det är så himla bra gjort tycker jag och väldigt befriande. Egentligen borde det vara självklart. För även om det är bra med böcker där karaktärer kommer ut eller liknande, så är det väldigt skönt med en bok där det inte förklaras en massa. Även om jag ärligt ska säga att jag vid flera tillfällen kom på mig själv med att förvänta mig att det skulle komma närmare förklaring och bakgrund till Fride. Ville varje gång smälla mig på fingrarna för att det inte är relevant för historien, egentligen. Det är bara ren och skär nyfikenhet och oförståelse.
Överlag känner jag att jag vill ha mer! Det räcker inte riktigt med detta. Vi får så korta glimtar under det år som historien utspelar sig och det är många karaktärer som slåss om utrymmet. Jag känner inte riktigt att jag kommer någon av dem på djupet och att det hade gått att utveckla varenda ens historia lite till. För när jag får läsa om så lysande personligheter vill jag verkligen komma dem nära. Få veta mer. Det är inte svårt att hänga med som det är nu. Men det är lite som att komma till restaurangen och bara få äta den där förrätten som retar aptiten och egentligen bara gör dig mer hungrig.
Jag tycker att detta är en väldigt bra bok. Anna visade ju redan i sin förra bok att hon kan det där med sex-scener och jag kan lova att de som gillade det inte blir besviken här heller. Det är gott om gulliga ögonblick, litterära referenser och fantastiska miljöer. En del av mig önskar att jag fortfarande var 17 år och bodde i Uppsala så att jag fick gå på Byllis.