Små eldar överallt

Det var nästan två veckor sedan jag läste ut Små eldar överallt av Celeste Ng och jag har haft ovanligt svårt att formulera mina åsikter. Jag gillade den definitivt och den var snabbläst och underhållande. En del av mig tänker att den kanske inte var så mycket mer än så, att karaktärerna var lite platta och inte riktigt engagerade läsaren till den grad att boken kan klassas som känslosam och gripande. Men måste en bok vara gripande för att vara bra? Är det verkligen hur mycket läsaren bryr sig om karaktärerna avgör hur bra boken är? I vissa fall, ja. I det här fallet, nej. Det jag hela tiden återkommer till är alla smarta saker och bra saker jag uppskattade under min läsning och som verkligen förhöjde bokens slutbetyg. Jag tycker dessutom att handlingen är intressant. Det "perfekta" samhället med den "perfekta" familjen som inleder boken med att se sitt hus brinna ner, en brand de misstänker att ena dottern anlagt. Hur hamnade de här? Är det samhällets nykomlingar som rubbat balansen, den fria konstnärssjälen och hennes dotter? Hänger det ihop med bokens bihandling, det moraliska adoptionsdilemmat som splittrat samhället? I den här romanen används de stereotypa karaktärerna för att på ett effektivt sätt diskutera mer komplicerade ämnen. Jag tolkar karaktärernas stereotypa drag som ett medvetet val från författarens sida. Poängen görs tydligare av karaktärernas stereotypa drag. Författaren har hittat ett nytt konstruktivt sätt att leka med stereotyper för att driva fram en poäng. Relationsmässigt gillade jag relationen mellan Elena och hennes dotter Izzy bäst. De drar inte jämt och när läsaren får förklaringen till hur det blivit så är den oväntat smart, upplysande och verklig. Det finns beskrivningar av hur vi människor agerar, hur vårt undermedvetna och våra hjärnor fungerar som känns trovärdiga och insiktsfulla. Ett exempel är när Lindas dåliga minnen beskrivs ligga i en mental ask som hon tror att hon har begravt för evigt, men sedan dyker upp igen.
Samhällets och den fysiska platsens inverkan på karaktärerna, hur närvarande orten är som del i förklaring av både personligheter och beslut är en aspekt av boken som jag verkligen gillar. Platsen blir som en av karaktärerna eller som en röd tråd romanen igenom. Tydligast märks detta på Elena som verkligen förkroppsligar idén att det som är ordentligt planerat alltid blir bäst. Hon har en djup övertygelse om att regler är en viktig del av tillvaron och att de måste följas till varje pris. Hon anser att skillnaden mellan de som lyckas i livet och de som inte gör det är de val de gör och hur väl de följer reglerna. Men det är stor skillnad på att göra bra val och att bara ha bra valmöjligheter, vilket känns som ett av författarens huvudbudskap. Små eldar överallt handlar mycket om hur vi formas av våra förutsättningar och om vårt självrättfärdigande av den egna livsstilen. Ett tema är regler och hur både närvaron och frånvaron av regler påverkar oss. De regler vi sätter upp för oss själva och andra om hur vi borde leva och vad vi borde tycka och hur vi borde bete oss. Trots ganska tunga, men väldigt intressanta teman och moraliska dilemman är boken i första hand underhållande. Det är en hel del drama och ett ständigt ökande tempo där det händer saker hela tiden. Jag undrar hur det ska gå och vad som ska hända härnäst. Handlingen berättas från flera olika karaktärers perspektiv, vilket gör att läsarens kunskap hela tiden ökar. Jag skrev högre upp att karaktärerna inte engagerade till den grad att de var gripande och det är sant, men jag var fortfarande väldigt intresserad av dem om än inte känslomässigt berörd. Jag brydde mig inte så mycket om exakt hur det skulle gå för dem, men jag ville hela tiden veta mer om dem och uppskattade alla sidospår som letade sig bakåt i de olika karaktärernas (och bikaraktärernas) förflutna. Man kan bry sig på olika sätt och man kan vara engagerad utan att bli berörd på djupet. Jag antar (för att försöka knyta ihop säcken) att min poäng är att allt inte måste vara storslagen romankonst för att vara bra eller läsvärt. Små eldar överallt är intressant och framförallt väldigt underhållande, definitivt läsvärd.