Sista tåget till London
The Last Train to London
Bok av Meg Waite Clayton
»Romanen griper tag i läsaren och såväl person- som miljöskildring a r utmärkt. Sista tåget till Londonär en roman som lyfter fram den enskilda människans godhet och mod i en tid som tappat all medmänsklighet.« BTJ
Nazisterna är inte mer än högljudda och störande inslag i vardagen för den femtonårige Stephan Neuman och hans bästa vän ofie-Helene. Men de två ungdomarnas sorglösa tillvaro krossas brutalt när nazisterna tar makten i Österrike år 1938.
Det finns dock hopp i mörkret. Den barnlösa Truus Wijsmuller, medlem av den nederländska motståndsrörelsen, riskerar sitt liv genom att smuggla judiska barn till angränsande länder.
När Storbritannien erbjuder sig att ta emot barnflyktingar från det tyska riket utkämpar Truus en dramatisk kamp för att få ut judiska barn innan det är för sent. Kommer hon att hinna föra Stephan och ofie i säkerhet? Eller tvingas de stanna i Österrike för att möta en livsfarlig och oviss framtid?
Sista tåget till London är den amerikanska författaren Meg Waite Claytons bästsäljande roman, som har översatts till ett stort antal språk. Romanen baseras på verkliga händelser och personer i 1930-talets Europa. Det är en stark berättelse om mod, förlust och kärlek.
Fler pressröster om boken:
»Med sina intressanta karaktärer och drivna tempo bör denna fantastiska roman locka en bred skara läsare.« Library Journal
»Fängslande Clayton levandegör Truus mod och driftighet i en tid när gränserna stängs i hela Europa.« BBC
»En fängslande, hjärtskärande och inspirerande berättelse om vanliga människor som gör gott i de mörkaste av tider.« Jerusalem Post
Historien upprepar sig, det är något jag tar med mig från Meg Waite Claytons roman om Tysklands annektering av Österrike, Truus Wijsmuller och de "Kinder transport" denna fick till stånd när hoppet verkade över för de österikiska judarna.
Stephan Neuman, en judisk pojke med teaterambitioner, bor i Wien med sin chokladfabrikör till far, lillebror och rullstolsbundna mamma. Hans närmaste vän, Zofie-Hélène är blivande matematiker och dotter till en journalist som inte är rädd att rapportera det som faktiskt händer. Nazisternas grepp om staden blir starkare och starkare och unga antisemistiska män tar sig allt större friheter. Stephan går från stjärnstudent till paria och när Zofie-Hélènes mamma fängslas behöver även hon hjälp att fly landet.
Berättelsen spänner över tre år, från 1936 då nazisterna endast utgjorde ett obehagligt irritationsmoment för Wiens judar till slutet av decenniet då det blev ohållbart att stanna och samtidigt omöjligt att lämna. För om det är någonting författaren belyser är det alla hinder i vägen för emigration, från den omfattande stölden av judars egendom till omvärldens ovilja att ta emot flyktingar. Många länder tog inte emot de som inte kunde betala sitt eget uppehälle, vilket automatiskt uteslöt alla vars ägodelar konfiskerats. Andra länder var oroliga att flyktingarna skulle bosätta sig beviljade därför inte boende för föräldrar till de barn de tagit emot.
Utöver retoriken gällande flyktingmottagande är även resonemang om Lügenpresse kusligt bekant. Det kanske är att slå in öppna dörrar att påstå att begreppet "Fake news" har fått exakt samma effekt, nämligen att få människor att misstro sanningen och svälja skitsnack från narcissistiska envåldshärskare.
Jag känner för Stephan och Zofie-Hélène, men mest känner jag för deras respektive småsyskon Walter och Johanna. Claytons gestaltning av själva transporterna och av Tante Truus resor över dåligt bevakade gränser är för mig bokens största behållning och de korta kapitlen gör dessutom boken till en riktig bladvändare.
Stephan Neuman, en judisk pojke med teaterambitioner, bor i Wien med sin chokladfabrikör till far, lillebror och rullstolsbundna mamma. Hans närmaste vän, Zofie-Hélène är blivande matematiker och dotter till en journalist som inte är rädd att rapportera det som faktiskt händer. Nazisternas grepp om staden blir starkare och starkare och unga antisemistiska män tar sig allt större friheter. Stephan går från stjärnstudent till paria och när Zofie-Hélènes mamma fängslas behöver även hon hjälp att fly landet.
Berättelsen spänner över tre år, från 1936 då nazisterna endast utgjorde ett obehagligt irritationsmoment för Wiens judar till slutet av decenniet då det blev ohållbart att stanna och samtidigt omöjligt att lämna. För om det är någonting författaren belyser är det alla hinder i vägen för emigration, från den omfattande stölden av judars egendom till omvärldens ovilja att ta emot flyktingar. Många länder tog inte emot de som inte kunde betala sitt eget uppehälle, vilket automatiskt uteslöt alla vars ägodelar konfiskerats. Andra länder var oroliga att flyktingarna skulle bosätta sig beviljade därför inte boende för föräldrar till de barn de tagit emot.
Utöver retoriken gällande flyktingmottagande är även resonemang om Lügenpresse kusligt bekant. Det kanske är att slå in öppna dörrar att påstå att begreppet "Fake news" har fått exakt samma effekt, nämligen att få människor att misstro sanningen och svälja skitsnack från narcissistiska envåldshärskare.
Jag känner för Stephan och Zofie-Hélène, men mest känner jag för deras respektive småsyskon Walter och Johanna. Claytons gestaltning av själva transporterna och av Tante Truus resor över dåligt bevakade gränser är för mig bokens största behållning och de korta kapitlen gör dessutom boken till en riktig bladvändare.