Nattsångaren

Den här boken väckte mitt intresse omedelbums när jag fick nys om den i början av juni. Inte minst för att den utspelar sig på Öland och i Kalmar. Det förhöjer läsupplevelsen när en kan relatera till miljöerna som en bok utspelar sig i, anser jag. Johanna Mo har tagit avstamp i sina egna erfarenheter när hon i sitt skrivande utforskar hur det är att leva med en skuld som inte är ens egen, när en närstående dömts för mord. På så sätt blir Nattsångaren något mer än "bara" en deckare. Den bjuder ett psykologiskt djup vilket är tilltalande och skänker en autenticitet i berättelsen. Jag uppskattar att vi får läsa om den mördade tonåringens sista dygn i livet i ett återkommande kapitel som heter Den sista dagen. Det är ett intressant grepp att låta oss följa händelseförloppet ur hens perspektiv parallellt med vad som händer efter hens död.
Nattsångaren är en deckare väl värd namnet, det är spännande rakt igenom och vad som hänt lyckades jag inte lista ut, hur jag än försökte. Boken är indelad i korta kapitel vilket bidrar till att det är lätt att läsa "bara ett kapitel till" och vips så är boken slut. Tyvärr. Jag gläds dock åt att detta bara är början, nästa sommar får jag träffa Hanna Duncker igen och tillsammans med henne återvända till Öland. Det var snubblande nära full kanna för Nattsångaren, men jag ger den ☕☕☕☕ + en rejäl påtår samt en 🍰 för omslaget.