Guldkompassen
Northern Lights
Bok av Philip Pullman
Allting börjar när Lyras farbror, Lord Asriel, återvänder till England med berättelser om en plats nära Nordpolen där man genom norrskenets skimmer kan ana en annan värld. Inte långt därefter försvinner Lyras vän Roger under mystiska omständigheter. Snart blir Lyra indragen i ett farligt äventyr med underliga vetenskapsmän, häxor och pansarbjörnar som drabbar samman i polarmörkret. Men framför allt finns här Alethiometern, guldkompassen, en magisk sanningsmaskin som ger stor makt till den som kan använda den rätt.
Första delen av tre i Den mörka materian.
Om författraen
Philip Pullman, som belönades med Almapriset år 2005, är författare till trilogin Den mörka materian. Guldkompassen har filmatiserats med bland andra Nicole Kidman och Daniel Craig i rollerna.
Om uppläsaren
Lena Nyman
Hur börjar jag beskriva en bok som öppnat helt nya världar för mig? Hur kan jag göra den rättvisa i en mikrorecension på Instagram?
Till att börja med: Detta är en bok som i första hand är skriven för barn, eller kanske snarare unga vuxna. Den är dessutom en fantasy-bok. Två kategorier jag aldrig trodde att jag skulle utforska – men som jag är oerhört glad att jag gjorde. Jag har inte bara hittat en ny favoritbok, utan jag har hittat ett intresse för fantasy och YA generellt. Jag har dessutom lärt mig att inte rata en bok på grund av titel, författare, genre eller omslag förrän jag själv upplevt den och kan bilda mig en välgrundad personlig åsikt.
Guldkompassen är första delen i Pullmans trilogi om Den mörka materian, och den handlar om den tolvåriga protagonisten Lyra, som växt upp som föräldralös på universitetet i Oxford, som ligger i ett, för oss, parallellt universum. Lyras Oxford liknar vår världs Oxford, men en stor skillnad är att i hennes universum lever människorna med delar av sina själar på utsidan, i form av djur, eller daemoner som de kallas.
Berättelsen börjar när Lyra, instängd i en garderob, råkar överhöra ett topphemligt möte mellan akademikerna på Oxford, där de pratar om en prats nära Nordpolen, där man genom norrskenets skimmer kan ana en annan värld. Kort därefter börjar barn att försvinna spårlöst – och Lyra måste ge sig av för att återfinna dem.
Personligen skulle jag inte beskriva denna som en renodlad ungdomsbok, då det förekommer en del råhet som jag tycker passar en äldre publik, men även en del referenser till både religion och politik. Inte heller språket är barnsligt, utan fungerar även för mig som ställer stora krav på språket i det jag läser. Pullman visar sig dessutom vara utomordentlig på världsbyggen och jag kan nästan känna Nordpolens iskyla genom pärmarna. Jag kommer utan tvekan att läsa fortsättningen på Den mörka materian, och jag kan bara hoppas på att de håller lika hög standard som denna. Jag är inte alls förvånad över att Pullman tilldelats ALMA-priset för sina verk.
Till att börja med: Detta är en bok som i första hand är skriven för barn, eller kanske snarare unga vuxna. Den är dessutom en fantasy-bok. Två kategorier jag aldrig trodde att jag skulle utforska – men som jag är oerhört glad att jag gjorde. Jag har inte bara hittat en ny favoritbok, utan jag har hittat ett intresse för fantasy och YA generellt. Jag har dessutom lärt mig att inte rata en bok på grund av titel, författare, genre eller omslag förrän jag själv upplevt den och kan bilda mig en välgrundad personlig åsikt.
Guldkompassen är första delen i Pullmans trilogi om Den mörka materian, och den handlar om den tolvåriga protagonisten Lyra, som växt upp som föräldralös på universitetet i Oxford, som ligger i ett, för oss, parallellt universum. Lyras Oxford liknar vår världs Oxford, men en stor skillnad är att i hennes universum lever människorna med delar av sina själar på utsidan, i form av djur, eller daemoner som de kallas.
Berättelsen börjar när Lyra, instängd i en garderob, råkar överhöra ett topphemligt möte mellan akademikerna på Oxford, där de pratar om en prats nära Nordpolen, där man genom norrskenets skimmer kan ana en annan värld. Kort därefter börjar barn att försvinna spårlöst – och Lyra måste ge sig av för att återfinna dem.
Personligen skulle jag inte beskriva denna som en renodlad ungdomsbok, då det förekommer en del råhet som jag tycker passar en äldre publik, men även en del referenser till både religion och politik. Inte heller språket är barnsligt, utan fungerar även för mig som ställer stora krav på språket i det jag läser. Pullman visar sig dessutom vara utomordentlig på världsbyggen och jag kan nästan känna Nordpolens iskyla genom pärmarna. Jag kommer utan tvekan att läsa fortsättningen på Den mörka materian, och jag kan bara hoppas på att de håller lika hög standard som denna. Jag är inte alls förvånad över att Pullman tilldelats ALMA-priset för sina verk.