Terapeuten
Bok av Helene Flood
Ovanför garaget som tillhör hennes ärvda villa och renoveringsprojekt driver Sara en privat psykologmottagning för ungdomar. Både Saras jobb och renoveringen som även hennes man, Sigurd, är involverad i går långsamt framåt. Men det dröjer inte länge innan märkliga saker börjar ske i det gamla huset. Mystiska meddelanden, föremål som försvinner och oförklarliga fotsteg på vinden om nätterna gör att tryggheten är som bortblåst, och istället utbytt mot kalla kårar.
Bladvändare rätt igenom. Jag började läsa den med lite skepsis då jag kände i början att boken inte riktigt var för mig.
Oj så fel jag hade.
En spännande och intressant bok.
Boken handlar om Sara som är en terapeut och en dag när hennes man åker iväg för att träffa sina vänner får hon ett konstigt meddelande av sin man på telefonen där han säger att han är framme och är med sina vänner, men när Sara får ett samtal från ena vännen säger de att han aldrig kommit till träffen.
Ibland får man känslan av att det är lite av en spökhistoria med allt vad Sara går igenom, men allt får mot slutet sin förklaring och man växlar mellan att tycka synd om Sara och att börja undra om inte hon hade något med hennes mans försvinnande att göra.
För mig är det ingen bok som har den där wow-faktorn då jag vill läsa den om och om igen, men den är väldigt svår att lägga ifrån sig. Man säger hela tiden, "bara en sida till" och sedan har man läst hela kapitlet på nästan 50 sidor.
Boken är nominerad till Årets bok och jag förstår mycket väl varför.
Rekommenderar den varmt och hoppas att så många som möjligt läser den.
Oj så fel jag hade.
En spännande och intressant bok.
Boken handlar om Sara som är en terapeut och en dag när hennes man åker iväg för att träffa sina vänner får hon ett konstigt meddelande av sin man på telefonen där han säger att han är framme och är med sina vänner, men när Sara får ett samtal från ena vännen säger de att han aldrig kommit till träffen.
Ibland får man känslan av att det är lite av en spökhistoria med allt vad Sara går igenom, men allt får mot slutet sin förklaring och man växlar mellan att tycka synd om Sara och att börja undra om inte hon hade något med hennes mans försvinnande att göra.
För mig är det ingen bok som har den där wow-faktorn då jag vill läsa den om och om igen, men den är väldigt svår att lägga ifrån sig. Man säger hela tiden, "bara en sida till" och sedan har man läst hela kapitlet på nästan 50 sidor.
Boken är nominerad till Årets bok och jag förstår mycket väl varför.
Rekommenderar den varmt och hoppas att så många som möjligt läser den.