När gudar dör
Bok av Marcus Olausson
Du är inte ond, Elderim. Glöm aldrig det. Vad de än påstår.
Elderim sägs vara utvald att kämpa mot den grymme guden Naemin, men varför är det då så svårt att lära sig magierna? Profetiorna är tvetydiga och Elderim fylls av tvivel. Vem är det egentligen som har valt ut honom? Och till vad?
Följ Elderim på en storslagen resa genom en skoningslös värld där gudarna dragit sig undan. En värld där onda människor kan bära spår av godhet och hjältar begå avskyvärda brott. Vistas bland svärande tjuvar, galna magiker och skrävlande svärdsmästare. Möt villrådiga gudar, motsträvig magi och fasansfulla vidunder.
Välkommen till Serahema.
Brandon Sanderson släng dig i väggen. Patrick Rothfuss gå och lägg dig. Marcus Olausson har precis tagit över tronen på bästa fantasy.
Det här är lätt årets bästa bok läst, inget, absolut inget kan slå denna bok. Jag kan med handen på hjärtat säga att det här den bästa fantasy bok jag har läst. Jag har absolut inget att klaga på, absolut inte. Jag skulle kunna klaga på hur jädrans tung och stor boken är, för fasen jag hade ont i armarna efter jag läst denna bok, men det skulle då mena att jag önskade att boken var kortare och det vill jag absolut inte. Jag vill ha mer! Ge mig mer! Nej men titta en uppföljare, du är min!
Karaktärerna är perfekt, världen är perfekt (okay kanske inte perfekt för dom som bor där men tyst på er), språket är perfekt. Helt enkelt perfekt. Har jag sagt att denna bok är perfekt? Om inte så säger jag det igen. Den här boken är perfekt.
Det är verkligen en monster till bok, 639 sidor för att vara mer exakt samt som den är större i storlek än alla mina andra böcker. Den gör sjukt ont att få i huvudet när man läser, var inte lika klantig som jag och tappa greppet om boken när du ligger ner och läser, för det gör verkligen sjukt ont. MEN, även fast man blir skadad så kämpar man vidare för att få läsa mer och bam, bara på två dagar har jag hunnit att läsa ut boken. Det här är sjukt, helt sjukt. Det kändes verkligen inte som jag läste, utan det kändes som man sögs in i berättelsen och sedan hade hela dagen gått.
Det här är lätt årets bästa bok läst, inget, absolut inget kan slå denna bok. Jag kan med handen på hjärtat säga att det här den bästa fantasy bok jag har läst. Jag har absolut inget att klaga på, absolut inte. Jag skulle kunna klaga på hur jädrans tung och stor boken är, för fasen jag hade ont i armarna efter jag läst denna bok, men det skulle då mena att jag önskade att boken var kortare och det vill jag absolut inte. Jag vill ha mer! Ge mig mer! Nej men titta en uppföljare, du är min!
Karaktärerna är perfekt, världen är perfekt (okay kanske inte perfekt för dom som bor där men tyst på er), språket är perfekt. Helt enkelt perfekt. Har jag sagt att denna bok är perfekt? Om inte så säger jag det igen. Den här boken är perfekt.
Det är verkligen en monster till bok, 639 sidor för att vara mer exakt samt som den är större i storlek än alla mina andra böcker. Den gör sjukt ont att få i huvudet när man läser, var inte lika klantig som jag och tappa greppet om boken när du ligger ner och läser, för det gör verkligen sjukt ont. MEN, även fast man blir skadad så kämpar man vidare för att få läsa mer och bam, bara på två dagar har jag hunnit att läsa ut boken. Det här är sjukt, helt sjukt. Det kändes verkligen inte som jag läste, utan det kändes som man sögs in i berättelsen och sedan hade hela dagen gått.