Klimatsynda!

Bok av Mattias Goldmann
Politiker har länge talat om vikten av att byta livsstil för att rädda klimatet, men detta låter tråkigt tycker författaren. Det går att förvandla klimatkampen till en rolig utmaning istället för en uppoffring. Vi människor älskar att synda och det kan vi göra även när det gäller klimatet. Med en optimistisk retorik bevisar han hur privatpersoner och företag kan tackla klimatfrågan en gång för alla.
Om du vill veta varför du ska ha sex för att rädda klimatet eller hur du finner hoppet i Trumps presidentskap ska du läsa Mattias Goldmann.

Låt mig börja med att säga att jag var tveksam till att läsa "Klimatsynda". Anledningen är att jag inte är särskilt optimistisk vad gäller klimatet. Framförallt är jag ingen som tror på teknikens under, eller på så kallad grön tillväxt. Därför kände jag mig skeptisk när undertiteln var: "Så räddar vi planeten med lust, lättja, girighet, vrede, avund, högmod och frosseri". Det kändes som att hela boken skulle handla om hur kapitalism och grön konsumtion skulle rädda oss från förfallet. Som tur var hade jag sett Mattias Goldmanns små filmer om hur de olika partierna skulle kunna utforma sin klimatstrategi baserat på en av de sju dödssynderna och upplevde honom som en vettig människa, och eftersom jag vill läsa ALLT som ges ut om klimatet, gav jag mig på denna.

Lite kortfattat menar författaren att:
- vi kan trigga varandra internationellt i vår strävan efter att vara bäst på klimatarbete (Högmod)
- vissa saker, exempelvis eco-driving för långtradarchaffisar, är bra både för klimatet och ekonomin (girighet)
- det är lättare att få folk att ställa om om klimatsmarta varor väcker ha-begär (Lust)
- solpaneler är det absolut bästa sättet att ställa om till grön el eftersom det är synligt och väcker grannarnas avund
- vår vilja att frossa kan trigga oss till att vilja kunna fortsätta frossa.
- vrede behövs för politisk aktivism
- om man gör det svårare att göra klimatosmarta val kommer människor att ställa om av ren lättja

Jo, Goldmann är lite av en klimatoptimist, men på en vettig nivå. Exempelvis tror han på marknadsekonomin endast för att vi inte har tid att ställa om till ett annat system. Ofta under läsningens gång önskade jag bjudit hem honom på middag för att diskutera. Han ligger nämligen tillräckligt nära mina egna åsikter för att vi skulle komma överens, men ändå tillräckligt långt ifrån för att kunna få till en superintressant diskussion.

Allt som allt en riktigt engagerande bok som jag rekommenderar alla att läsa. Och det gjorde mig glad att höra om de 20.000 franska bl.a. ingenjör- och ekonomistudenter som lovat att inte arbeta för någon arbetsgivare utan ett vettigt klimatarbete.