Ett litet liv
A Little Life
Bok av Hanya Yanagihara
Det här är en historia om fyra vänner i New York och de prövningar som deras vänskap utsätts för genom årens lopp. Jude är en berömd advokat med ett mörkt förflutet som aldrig verkar släppa greppet om honom. Han slits ständigt mellan sitt självförakt och en kärlek som han inte vågar tillåta sig. Det är bara vännernas trofasthet som gör att han orkar med tillvaron.
Den här romanen fullständigt golvade mig! Få gånger har jag blivit sådär innerligt berörd, ända in i själen, av en berättelse och av karaktärer som dessa.
Berättelsen kretsar kring fyra män som är vänner och som efter collage flyttar till New York och fortsätter att hålla ihop. Jude, JB, Willem och Malcolm har alla olika bakgrund, och läsaren lär känna dem och deras historia steg för steg. Jude är central i boken, och hans bakgrund har mystiska inslag och tycks vara full av hemligheter som sakta börjar nystas upp.
Det här är så mycket mer än en bok om vänskap, även om den inledningsvis skildrar ett gäng killar som har kul ihop. Men berättelsen utvecklas och pendlar i nyans mellan ljust och mörkt. Under läsningen blir jag tagen av beskrivningen av det goda, som mitt i det mörka finns där. Det är en vacker och ljus berättelse på samma gång som den bjuder in läsaren till något fruktansvärt och mörkt.
Jag får en sådan känsla för, framför allt, Jude, denne oroliga själ som egentligen inte framstår som särskilt sympatisk. Men hans längtan är det som lyser igenom. Hoppet. Det är en känslomässig bergochdalbana att ta del av hans historia.
Det är drygt två år sen jag läste boken och jag tänker fortfarande på den och karaktärerna ofta. Personerna blev något mer än bara fiktiva karaktärer för mig. Jag känner samma som de känner. Det är en bok som berörde mig ända in i märgen. Lika mycket som den speglar ondska, rädsla och hopplöshet, visar den styrkan i kärlek, hopp och framtidstro. Den är en känslomässig utmaning som gör ont att läsa och författaren håller tålmodigt kvar i berättandet om händelser som är avgörande för formandet av Jude och den han är. Efteråt var jag helt utmattad.
Jag älskar den här romanen. Det här är en bok som stannar kvar och inte liknar någon annan jag läst.
Berättelsen kretsar kring fyra män som är vänner och som efter collage flyttar till New York och fortsätter att hålla ihop. Jude, JB, Willem och Malcolm har alla olika bakgrund, och läsaren lär känna dem och deras historia steg för steg. Jude är central i boken, och hans bakgrund har mystiska inslag och tycks vara full av hemligheter som sakta börjar nystas upp.
Det här är så mycket mer än en bok om vänskap, även om den inledningsvis skildrar ett gäng killar som har kul ihop. Men berättelsen utvecklas och pendlar i nyans mellan ljust och mörkt. Under läsningen blir jag tagen av beskrivningen av det goda, som mitt i det mörka finns där. Det är en vacker och ljus berättelse på samma gång som den bjuder in läsaren till något fruktansvärt och mörkt.
Jag får en sådan känsla för, framför allt, Jude, denne oroliga själ som egentligen inte framstår som särskilt sympatisk. Men hans längtan är det som lyser igenom. Hoppet. Det är en känslomässig bergochdalbana att ta del av hans historia.
Det är drygt två år sen jag läste boken och jag tänker fortfarande på den och karaktärerna ofta. Personerna blev något mer än bara fiktiva karaktärer för mig. Jag känner samma som de känner. Det är en bok som berörde mig ända in i märgen. Lika mycket som den speglar ondska, rädsla och hopplöshet, visar den styrkan i kärlek, hopp och framtidstro. Den är en känslomässig utmaning som gör ont att läsa och författaren håller tålmodigt kvar i berättandet om händelser som är avgörande för formandet av Jude och den han är. Efteråt var jag helt utmattad.
Jag älskar den här romanen. Det här är en bok som stannar kvar och inte liknar någon annan jag läst.