Söndagsvägen
Bok av Peter Englund
Vad som till synes verkar vara ett självmord av en ung kvinna sommaren 1965 i Stockholm, leder i själva verket kommissarie G.W Larsson in på en mordutredning. Frågorna är många och mördaren visar sig till slut ha funnits i polisen närhet hela tiden. I tingsrätten blir han dessutom frikänd. Denna sanna berättelse ger en bild av både dåtidens optimism i samhället Sverige men även av en mörkare sida.
Det är nåt som fascinerar mig med kriminalgåtor. Det handlar inte om att jag gillar våld, blod och mord utan just själva gåtan. Att lösa gåtan, följa utredare, rättsmedicinare och polisers arbete fram till att hitta såväl den skyldige/a som motivet. Peter Englund är historiker och har tidigare haft främst svensk historia i fokus när han har skrivit böcker. I boken Söndagsvägen. Berättelsen om ett mord får läsaren visst ta del av svensk historia, men av senare art, 1960-talet, än författaren vanligen skildrar. True crime kallas genren och nån riktigt bra svensk översättning har jag inte hittat av termen.
I juli 1965 hittas den unga Kickan Granell mördad i sina föräldrars sovrum i Hökarängen. Inledningsvis tror polisen att det är självmord, men snart står det klart att det handlar om mord. Kommissarie G.W. Larsson leder utredningsarbetet för det här mordet som väckte stor uppmärksamhet.
Att Peter Englund har gjort noggranna studier innan han har skrivit den här boken är väldigt tydligt. Vidare har han även intervjuat Lillan Sundin, Kickans granne och vän, numera en dam på 70+. Men i boken skildrar författaren inte bara mordgåtan utan även tiden när mordet sker och tidsandan. Som läsare, född i början av 1960-talet, dras jag in i det dåtida Sverige. Jag har vissa minnen, men de bleknar och jag har inga föräldrar kvar i livet att fråga. Att författaren själv är synlig med sina barndomsminnen från 1960-talet, ger boken en särskild värme, trots att den handlar om hemskheter.
Det här är en spännande bok om ett verkligt mord och en verklighet där det fanns vissa människor som kunde se teknikens insteg, till exempel kring ”datamaskinen” och den roll den kom att spela för oss idag. Men det är framför allt en skildring av en tid där hoppfull framtidstro blandades med tunga ting som våld och narkotika.
Det går inte att ge den här boken nåt annat omdöme än det högsta.
I juli 1965 hittas den unga Kickan Granell mördad i sina föräldrars sovrum i Hökarängen. Inledningsvis tror polisen att det är självmord, men snart står det klart att det handlar om mord. Kommissarie G.W. Larsson leder utredningsarbetet för det här mordet som väckte stor uppmärksamhet.
Att Peter Englund har gjort noggranna studier innan han har skrivit den här boken är väldigt tydligt. Vidare har han även intervjuat Lillan Sundin, Kickans granne och vän, numera en dam på 70+. Men i boken skildrar författaren inte bara mordgåtan utan även tiden när mordet sker och tidsandan. Som läsare, född i början av 1960-talet, dras jag in i det dåtida Sverige. Jag har vissa minnen, men de bleknar och jag har inga föräldrar kvar i livet att fråga. Att författaren själv är synlig med sina barndomsminnen från 1960-talet, ger boken en särskild värme, trots att den handlar om hemskheter.
Det här är en spännande bok om ett verkligt mord och en verklighet där det fanns vissa människor som kunde se teknikens insteg, till exempel kring ”datamaskinen” och den roll den kom att spela för oss idag. Men det är framför allt en skildring av en tid där hoppfull framtidstro blandades med tunga ting som våld och narkotika.
Det går inte att ge den här boken nåt annat omdöme än det högsta.