Danteklubben
The Dante Club
Bok av Matthew Pearl
Boston 1865. En liten grupp litterära megastjärnor håller på att finslipa den första amerikanska översättningen av Den gudomliga komedin. Poeten H. W. Longfellows utkast nagelfars och kommenteras av hans kolleger Oliver Wendell Holmes och James Russell Lowell. Tillsammans med en känd förläggare utgör de Danteklubbens fyra medlemmar. Företaget är kontroversiellt. Det gamla gardet på Harvarduniversitetet betraktar Dante som en hädisk papist, vars osunda fantasier bara kan befläcka den erkänt sunda amerikanska folksjälen. Medan Danteklubbens skönandar ägnar sig åt sin exklusiva verksamhet inträffar en serie grymma mord i Boston. Till sin fasa upptäcker de att mördaren har haft Den gudomliga komedin som förebild när han har tagit livet av sina offer. De straff som de olyckliga i Inferno drabbas av har kopierats till punkt och pricka mördaren mördar på det sätt som Dante beskriver i den del av översättningen som de just diskuterar. Först mördas en domare vid namn Healey med hjälp av maskar som under fyra dagar långsamt äter ihjäl honom. Sedan följer den korrupte prästen Talbot som begravs upp och ner med sina pengar under huvudet samtidigt som hans fötter, som sticker upp ovan jord, brinner som facklor. Det tredje offret blir upphängd och skuren i strimlor: den förmögne Phineas Jennison förblöder sakta under ett par dagars tid. Mot sin vilja i alla fall till en början engagerar de sig i jakten på mördaren och samarbetar med polisen Nicholas Rey, en hjälte från det nyss avslutade inbördeskriget. Tillsammans måste de stoppa mördaren innan han slår till igen. De vet inte vem han tänker mörda den här gången, men de har sina onda aningar beträffande valet av metod. Det är bara att läsa nästa sång i Den gudomliga komedin. Men hur kommer det sig att mördaren vet så mycket om Dante? Han kan väl aldrig vara medlem i Danteklubben Matthew Pearl är utexaminerad från Harvard och Yale Law School. År 1998 erhöll han det prestigefyllda Dantepriset för sitt akademiska arbete. Han är också redaktör för en nyutgåva av Longfellows översättning av Den gudomliga komedin. Detta är hans debutroman.
Min allra äldsta vän kom på besök och hade med sig en kvartett pocketböcker till mig. Nu har jag läst Matthew Pearls bok Danteklubben.
Det här är en historisk kriminalroman som utspelar sig i Boston i USA år 1865. Boken inleds med att en högt uppsatt domare hittas mördad. Kanske inte så konstigt i sig, en domare kan vara en person med många fiender. Men sättet han är mördad på är väldigt annorlunda. Kroppen har legat i fyra dagar och blivit svårt angripen av insekter. Det här mordet följs sen av andra, även dessa utförda på makabra sätt. Samtidigt har Danteklubben bildats vid Harvarduniversitetet av fyra litterära storheter. En av dem, poeten H W Longfellow, har just översatt Dante Alighieris verk Den gudomliga komedin till engelska. Longfellow har regelbundet träffat sina tre kollegor för att diskutera detta arbete. Plötsligt inser de fyra att morden verkar ha förebilder i Den gudomliga komedin och de blir delaktiga i jakten på mördaren.
På Goodreads har jag sneglat på antalet stjärnor som folk som har läst boken har gett den. Jag har inte läst några recensioner. Sneglingen på stjärnorna var mest för att se om jag skulle känna mig korkad eller inte. Antalet utdelade stjärnor av läsarna varierar stort. Det vill säga, många har gett lågt betyg, många har gett högt betyg. Själv sällar jag mig till dem som ger boken ett lågt omdöme. Jag har jättesvårt att komma in i handlingen. De mest spännande delarna är när mordoffren och mördarens tillvägagångssätt beskrivs. Referenserna till Dantes verk skulle ha kunnat vara en perfekt inramning för en bok om seriemord, men tyvärr lyckas inte författaren alls här.
Mitt omdöme blir lågt.
Det här är en historisk kriminalroman som utspelar sig i Boston i USA år 1865. Boken inleds med att en högt uppsatt domare hittas mördad. Kanske inte så konstigt i sig, en domare kan vara en person med många fiender. Men sättet han är mördad på är väldigt annorlunda. Kroppen har legat i fyra dagar och blivit svårt angripen av insekter. Det här mordet följs sen av andra, även dessa utförda på makabra sätt. Samtidigt har Danteklubben bildats vid Harvarduniversitetet av fyra litterära storheter. En av dem, poeten H W Longfellow, har just översatt Dante Alighieris verk Den gudomliga komedin till engelska. Longfellow har regelbundet träffat sina tre kollegor för att diskutera detta arbete. Plötsligt inser de fyra att morden verkar ha förebilder i Den gudomliga komedin och de blir delaktiga i jakten på mördaren.
På Goodreads har jag sneglat på antalet stjärnor som folk som har läst boken har gett den. Jag har inte läst några recensioner. Sneglingen på stjärnorna var mest för att se om jag skulle känna mig korkad eller inte. Antalet utdelade stjärnor av läsarna varierar stort. Det vill säga, många har gett lågt betyg, många har gett högt betyg. Själv sällar jag mig till dem som ger boken ett lågt omdöme. Jag har jättesvårt att komma in i handlingen. De mest spännande delarna är när mordoffren och mördarens tillvägagångssätt beskrivs. Referenserna till Dantes verk skulle ha kunnat vara en perfekt inramning för en bok om seriemord, men tyvärr lyckas inte författaren alls här.
Mitt omdöme blir lågt.