Nattsångaren
Bok av Johanna Mo
Polisutredaren Hanna Duncker tvingas flytta tillbaka till Öland när hennes pappa dör. Efter 16 år i Stockholm återvänder hon till den lilla stugan vid havet där hon växte upp. En dag hittas 15-årige Joel död på ön och Hanna dras in i utredningen. Hon kommer återigen i kontakt med vänner från förr. Boken är en del av deckarserien Ölandsbrotten som handlar om svårigheterna med att klippa banden till sitt förflutna.
Nattsångaren är den första delen i den nya serien Ölandsbrotten. Det är en riktigt bra start på en ny deckarserie och den tilltalar mig mycket. Boken har en intressant mångbottnad karaktär i Hanne Duncker. Hon återvänder tillbaka till Öland efter många års frånvaro. På Öland är hon för alltid dömd för det hennes pappa tidigare gjorde och omges av idel rykten. Hanna hinner inte mer än komma tillbaka till ön förrän hon och kollegan Erik får 15-årige Joels död att utreda och det blir genast komplicerat då Joel är son till Hannas äldsta vän.
Det är en deckare med en fängslande handling där man även får följa Joel under hans sista dag i livet. Det är ett grepp som ger en extra dimension till berättelsen och gör att vi får lära känna offret mer. Boken puttrar på i lagom spännande takt hela tiden och även fast det inte blir andlöst spännande så har boken hela tiden ett starkt driv framåt. Egentligen är det inte själva deckargåtan i boken som är det mest intressanta i boken utan det är allt runtomkring. Som hur det är att återkomma till en plats där alla vet vem man är och har fördomar, hur det är att vara ung och inte veta vem man är och hur det drabbar en närstående när någon begår ett brott. Det senare hoppas jag att vi får veta mer om i kommande bok om Hanna. Både Hanna och hennes kollega Erik är lätta att tycka om, de känns som friska fläktar att följa bland många andra ganska uttråkade poliser. Det är ju något visst med Öland och ön passar perfekt som bakgrund till en deckare med sina speciella miljöer! Rekommenderas varmt om man gillar deckare som inte är otäcka och råa!
Det är en deckare med en fängslande handling där man även får följa Joel under hans sista dag i livet. Det är ett grepp som ger en extra dimension till berättelsen och gör att vi får lära känna offret mer. Boken puttrar på i lagom spännande takt hela tiden och även fast det inte blir andlöst spännande så har boken hela tiden ett starkt driv framåt. Egentligen är det inte själva deckargåtan i boken som är det mest intressanta i boken utan det är allt runtomkring. Som hur det är att återkomma till en plats där alla vet vem man är och har fördomar, hur det är att vara ung och inte veta vem man är och hur det drabbar en närstående när någon begår ett brott. Det senare hoppas jag att vi får veta mer om i kommande bok om Hanna. Både Hanna och hennes kollega Erik är lätta att tycka om, de känns som friska fläktar att följa bland många andra ganska uttråkade poliser. Det är ju något visst med Öland och ön passar perfekt som bakgrund till en deckare med sina speciella miljöer! Rekommenderas varmt om man gillar deckare som inte är otäcka och råa!