Mitt hjärta är ditt
Bok av Anna Jansson
Ett par ser ofta en man sätta upp ett tält på Norderstrand. Han har alltid en kvinna med sig, och det är olika kvinnor varje gång. Paret undrar om kvinnorna är där frivilligt. Samtidigt arbetar Maria Wern med ett försvinnande, och antalet misstänkta bara ökar ju fler personer de förhör.
Anna Jansson är en av mina klara favoriter bland deckarförfattare. Jag tycker att hon skriver spännande bladvändare, att hon skildrar sina karaktärer realistiskt och att hon har ett tilltalande skriftspråk. Det var ingen tvekan alls om att jag skulle köpa även Mitt hjärta är ditt om polisen Maria Wern på Gotland, den tjugonde boken i serien.
Ett medelålders par, främst mannen, spanar med kikare på en kille som tältar på stranden. Till det minimala tältet har killen med sig tjejer. Olika tjejer varje gång. Och det är uppenbart att det försiggår sexuella akter inne i tältet. Så försvinner en sjuk kvinna och Maria Wern och hennes kollegor får fallet på sina bord. Men så inträffar ett mord – och ännu ett. Kan fallen höra ihop på nåt sätt? Polisernas privatliv är samtidigt turbulenta. Bland annat har en kollega till Maria en svårt hjärtsjuk dotter. Hjärtsjuk, precis som den försvunna kvinnan…
I den här boken blir det åter tydligt att författaren har en bakgrund inom medicinen (läs: sjuksköterska). Det blir lite för tydligt. Det är nästan så att hjärtsjukdom och andra sjukdomar tar överhanden. Men å andra sidan, en lämpligare titel på den här boken finns inte! Polisernas privatliv får också lite för stor plats i handlingen, inte bara genom sjuka barn utan även genom bonusbarn. Igenkänningsfaktorn är hög. Ett HBTQ-tema finns också invävt. Utöver det levererar författaren som vanligt en spännande bok. De delar av handlingen som cirkulerar om behovet av organtransplantation vävs in i berättelsen och snabbar upp tempot. Och som vanligt är det välskrivet och välformulerat, inte ett stavfel eller nåt grammatiskt fel så långt ögat kan se – fast ett par korrekturfel hittar jag dock. Det är först i de sista scenerna, strax innan avslöjandet, som jag kommer på vem mördaren är. Innan dess har jag, liksom kanske andra läsare, bollat med möjliga skyldiga i tanken.
Mitt omdöme blir det högsta.
Ett medelålders par, främst mannen, spanar med kikare på en kille som tältar på stranden. Till det minimala tältet har killen med sig tjejer. Olika tjejer varje gång. Och det är uppenbart att det försiggår sexuella akter inne i tältet. Så försvinner en sjuk kvinna och Maria Wern och hennes kollegor får fallet på sina bord. Men så inträffar ett mord – och ännu ett. Kan fallen höra ihop på nåt sätt? Polisernas privatliv är samtidigt turbulenta. Bland annat har en kollega till Maria en svårt hjärtsjuk dotter. Hjärtsjuk, precis som den försvunna kvinnan…
I den här boken blir det åter tydligt att författaren har en bakgrund inom medicinen (läs: sjuksköterska). Det blir lite för tydligt. Det är nästan så att hjärtsjukdom och andra sjukdomar tar överhanden. Men å andra sidan, en lämpligare titel på den här boken finns inte! Polisernas privatliv får också lite för stor plats i handlingen, inte bara genom sjuka barn utan även genom bonusbarn. Igenkänningsfaktorn är hög. Ett HBTQ-tema finns också invävt. Utöver det levererar författaren som vanligt en spännande bok. De delar av handlingen som cirkulerar om behovet av organtransplantation vävs in i berättelsen och snabbar upp tempot. Och som vanligt är det välskrivet och välformulerat, inte ett stavfel eller nåt grammatiskt fel så långt ögat kan se – fast ett par korrekturfel hittar jag dock. Det är först i de sista scenerna, strax innan avslöjandet, som jag kommer på vem mördaren är. Innan dess har jag, liksom kanske andra läsare, bollat med möjliga skyldiga i tanken.
Mitt omdöme blir det högsta.