En sax i hjärtat
Bok av Marie Bengts
Året är 1957. Sömmerskan Hannah Lönn har rest till Eneby i Småland för att ta hand om sin faster Lilly som stukat foten, men sommaridyllen skakas snart av ett mord. En av medlemmarna i byns syjunta hittas mördad med en sax i bröstet. En charmig pusseldeckare där den självständiga och färgstarka Hannah Lönn tillsammans med polisen jagar efter mördaren bland den lilla ortens hemmafruar, gårdsägare och konditoribiträden.
En av alla böcker jag har fyndat second hand var Marie Bengts deckare En sax i hjärtat. För ett par år sen, när boken skulle komma ut, anmälde jag mig som testläsare hos Akademibokhandeln för just En sax i hjärtat. Tyvärr blev jag inte vald då.
Året är 1957. Hannah Lönn är sömmerska med andra drömmar än att bli hemmafru. Hon bor i Stockholm, men far i den här boken ner till sin faster i Småland. Samma dag hon anländer ska det bli syjunta. Via de olika karaktärerna i boken inser jag som läsare att en person sticker ut, en person som vet lite för mycket om alla andra. Det kan aldrig sluta väl, utan det slutar med mord. Och Hannah Lönn blir så involverad i det hela att hon hjälper polisen i mördarjakten samtidigt som hon syr kläder åt byborna och äter vaniljhjärtan.
Jag är ett stort Maria Lang-fan. De tidiga böckerna gillade jag mest och tänk, den här boken skulle kunna vara en av dem. (Det är det bästa betyget, författaren!) Jag faller pladask för beskrivningarna av 1950-talets miljöer. Människosynen känns autentisk för tiden, liksom skildringen av mäns och kvinnors roller och positioner. Det vimlar av folk i den här boken. Detta till trots har jag inte svårt att hålla isär dem. De är nämligen alla udda på ett eller annat sätt och både vasst och lite ömsint skildrade. Kapitlen är aningen för långa för mig som ofta läser på raster på jobbet. (Men jag är ju inte den enda läsaren och boken är inte skriven för mig.) Jag gillar den här deckaren stenhårt, allra helst som jag först anar mördarens identitet först när endast cirka 30 sidor återstår.
Mitt omdöme blir det högsta.
Året är 1957. Hannah Lönn är sömmerska med andra drömmar än att bli hemmafru. Hon bor i Stockholm, men far i den här boken ner till sin faster i Småland. Samma dag hon anländer ska det bli syjunta. Via de olika karaktärerna i boken inser jag som läsare att en person sticker ut, en person som vet lite för mycket om alla andra. Det kan aldrig sluta väl, utan det slutar med mord. Och Hannah Lönn blir så involverad i det hela att hon hjälper polisen i mördarjakten samtidigt som hon syr kläder åt byborna och äter vaniljhjärtan.
Jag är ett stort Maria Lang-fan. De tidiga böckerna gillade jag mest och tänk, den här boken skulle kunna vara en av dem. (Det är det bästa betyget, författaren!) Jag faller pladask för beskrivningarna av 1950-talets miljöer. Människosynen känns autentisk för tiden, liksom skildringen av mäns och kvinnors roller och positioner. Det vimlar av folk i den här boken. Detta till trots har jag inte svårt att hålla isär dem. De är nämligen alla udda på ett eller annat sätt och både vasst och lite ömsint skildrade. Kapitlen är aningen för långa för mig som ofta läser på raster på jobbet. (Men jag är ju inte den enda läsaren och boken är inte skriven för mig.) Jag gillar den här deckaren stenhårt, allra helst som jag först anar mördarens identitet först när endast cirka 30 sidor återstår.
Mitt omdöme blir det högsta.