Inte din baby
Bok av Seluah Alsaati
Jag var hos en kille och hans lägenhet var sjuka grejer, det fanns en målning av 2Pac som täckte en hel vägg. Men han prata nonstop som att jag var hans publik. Visst han hade para, men han hade ännu mer luft, så jag lacka. Reste mig för att tagga. Han sprang efter som en liten valp och fråga varför jag lämna. Jag gav honom ett tips till nästa gång: Visa intresse för din dejt, ställ frågor och lyssna på svaret. Då kommer det gå bra för dig. Det är synd, för jag gillar din lägenhet.
Samira har tre krav på en kille. Han ska kunna bete sig, vara intelligent och kunna tillfredsställa en tjej. Men att hitta en som uppfyller alla kraven verkar svårare än att hålla ett par vita sneakers vita. Men så träffar hon Nabil och allt verkar stämma. Han uppmuntrar henne att skriva raptexter och intresserar sig för hennes fotboll. Lite för intresserad kanske? Snart vill han kontrollera allt hon gör och tillvaron blir hetsig.
Inte din baby är en tunn men ack så viktig läsning för unga vuxna. Den handlar om kompisarna Samira och Amina som träffar varsin kille. De är egentligen två tuffa tjejer med skinn på näsan som vet sitt eget värde. Men sakta bryts Samiras psyke ner mer och mer till att bara rätta sig efter pojkvännens alla nycker. Amina drabbas också fast på ett annat sätt.
Boken är från början skriven som en monolog för Kulturhuset Stadsteatern, men är sen omskriven till en ny berättelse i bokform. Det är en bok som jag läser med lite ont i magen och med ett stort obehag. Det är jobbigt att se hur killarna lyckas bryta ner två starka fina tjejer till nästan oigenkännlighet på en kort tid. Det är jobbig läsning men det känns som viktig läsning för alla unga tjejer. Språket är rappt och kaxigt. Boken är skriven på förortssvenska med mycket slang vilket gör att jag missar en del ord, då jag inte har en aning om vad de betyder. Men det går ändå lätt att förstå sammanhanget i det hela. Det märks att författaren kan sin sak och bjuder på en verklighetstrogen berättelse som berör.
Boken är från början skriven som en monolog för Kulturhuset Stadsteatern, men är sen omskriven till en ny berättelse i bokform. Det är en bok som jag läser med lite ont i magen och med ett stort obehag. Det är jobbigt att se hur killarna lyckas bryta ner två starka fina tjejer till nästan oigenkännlighet på en kort tid. Det är jobbig läsning men det känns som viktig läsning för alla unga tjejer. Språket är rappt och kaxigt. Boken är skriven på förortssvenska med mycket slang vilket gör att jag missar en del ord, då jag inte har en aning om vad de betyder. Men det går ändå lätt att förstå sammanhanget i det hela. Det märks att författaren kan sin sak och bjuder på en verklighetstrogen berättelse som berör.