Konstkuppen
Bok av Jens Lapidus
Mamma tjatar på att Jonathan ska ut och hitta på något, men vad? Han har inte någon kompis i kvarteret och han sitter helst inne och mekar med sina uppfinningar. Det vill säga, tills Zasha flyttar in huset. Och börjar i Jonathans klass. Då börjar det hända grejer och vips har de bildat Dillstaligan: ett tjuvgäng - enligt vissa i det godas tjänst.
När mat försvinner från närlivs, en oskyldig kvinna anklagas och märkliga figurer syns på konstmuseet dit de åkt på skolutflykt, ja, då kan de börja lägga pusselbitarna och med smarthet och mod göra sin första kupp.
Dillstaligan - fartfylld och rolig läsning för lågstadieåldern av spänningsmästaren Jens Lapidus.
Konstkuppen är den första delen i serien om Dillstaligan där succéförfattaren Jens Lapidus skrivit berättelsen och där illustratören, animatören och konstnären Gustaf Lord gjort illustrationerna. I Konstkuppen får vi lära känna Jonathan som bor i Dillsta. Jonathan är en ganska ensam kille då han trivs bäst med att vara inne och titta på film eller uppfinna saker och ingen annan gillar det. Tills en dag då Zasha börjar i hans klass och de hittar varandra.
Boken har ett ganska klassiskt upplägg av deckargåta/ mysterium för barn där barnen snubblar över ett litet mysterium, i detta fallet en stöld och börjar ta reda på vad som hänt. Boken är uppdelad i tio kapitel där nivån på läsningen är väl avvägd för målgruppen. Kapitlen är precis lagom långa och berättelsen är underhållande. Det blir aldrig jättespännande utan puttrar på i lite lagom tempo ändå fram till slutet då tempot läggs upp något. Illustrationerna i boken är humoristiska, färgglada och riktigt fina och matchar berättelsen alldeles utmärkt. För mig är det en helt okej bok för bokslukaråldern, men tyvärr bleknar den lite i mängden av barnböcker som går i samma stil!
Boken har ett ganska klassiskt upplägg av deckargåta/ mysterium för barn där barnen snubblar över ett litet mysterium, i detta fallet en stöld och börjar ta reda på vad som hänt. Boken är uppdelad i tio kapitel där nivån på läsningen är väl avvägd för målgruppen. Kapitlen är precis lagom långa och berättelsen är underhållande. Det blir aldrig jättespännande utan puttrar på i lite lagom tempo ändå fram till slutet då tempot läggs upp något. Illustrationerna i boken är humoristiska, färgglada och riktigt fina och matchar berättelsen alldeles utmärkt. För mig är det en helt okej bok för bokslukaråldern, men tyvärr bleknar den lite i mängden av barnböcker som går i samma stil!