Ingen skulle få veta
Bok av Anna Kansell
Ångesten var ständigt närvarande i vårt hem. Ibland slumrande och osynlig, ibland uppblossande med full kraft. Den passade inga tider. Skoningslöst klampade den på, nästlade sig in i mammas huvud och tog ingen hänsyn. Inte till henne, inte till oss andra.
INGEN SKULLE FÅ VETA är en berättelse om skuld, skam och psykisk ohälsa, dolda under en välputsad yta i en svensk småstadsidyll.
Berättelsen skildrar en flickas uppväxt på 70- och 80-talet, med en psykiskt sjuk mamma i en, på ytan, lyckad familj. En sjukdom som alla tystar ner och döljer - både inom familjen och mot omgivningen. Och hur det är att leva i en dysfunktionell familj som låtsas vara fungerande, där yta och konvention betyder allt. Men när dörren till den fina villan har stängts, styr mammans ångest och utbrott familjen med järnhand.
Med inslag av dagboksanteckningar samt journalutdrag från mammans vistelser på psyket, skildras familjens liv utifrån flickans perspektiv, från treårsåldern och fram till den ödesdigra dagen, då alla till slut får veta.
Boken vill belysa vad psykisk ohälsa kan innebära - för den drabbade och för de närmast anhöriga. Händelserna är självupplevda och skildrar ingående och naket det mörker de drabbade lever i. Samtidigt som den också vill visa att det kan finnas ett parallellt, normalt liv som, trots allt, kan vara relativt bra.
Det är 70-80 talet. Maria lever med sin mamma, pappa och syster. De är en helt vanlig familj utåt sett, men innanför dörrarna lever de i ett helvete. Att mamman var psykiskt sjuk, och i perioder var inlagd på psyket, var något ingen skulle få veta.
Under de perioder hon mådde bra jobbade hon först som sjuksköterska, och sen som barnmorska.
Men de visste aldrig när ett utbrott kunde starta, för minsta lilla kunde sätta igång det eller ett självmordsförsök. Hela familjen påverkas, och Maria vågade aldrig ta hem kompisar, ifall hon skulle få ett utbrott just då.
Jag lider med hela familjen. Det är en stark och sorglig berättelse om ett viktigt ämne. Det är mycket känslor. Familjen känner mycket skam och skuld. Att leva i en dysfunktionell familj kan inte vara lätt.
Det är en tung och jobbig berättelse, den berör mig väldigt mycket, och kommer följa med mig länge. Trots att den var tung att läsa gick det inte att sluta, man ville bara få veta hur det skulle gå.
Författaren har ändrat sitt namn till Maria i berättelsen. Med hjälp av journalutdrag och dagboksanteckningar har denna bok kommit till.
Under de perioder hon mådde bra jobbade hon först som sjuksköterska, och sen som barnmorska.
Men de visste aldrig när ett utbrott kunde starta, för minsta lilla kunde sätta igång det eller ett självmordsförsök. Hela familjen påverkas, och Maria vågade aldrig ta hem kompisar, ifall hon skulle få ett utbrott just då.
Jag lider med hela familjen. Det är en stark och sorglig berättelse om ett viktigt ämne. Det är mycket känslor. Familjen känner mycket skam och skuld. Att leva i en dysfunktionell familj kan inte vara lätt.
Det är en tung och jobbig berättelse, den berör mig väldigt mycket, och kommer följa med mig länge. Trots att den var tung att läsa gick det inte att sluta, man ville bara få veta hur det skulle gå.
Författaren har ändrat sitt namn till Maria i berättelsen. Med hjälp av journalutdrag och dagboksanteckningar har denna bok kommit till.