Skräcktimmen
Bok av Madeleine Bäck
Det skrapar bakom dörren igen. Adam känner hur dörr handtaget rör sig i handflatan. Långsamt pressar dörren emot. Han låter den glida upp.
Hjälp mig Adam. Rösten kvider nu. Snyftar. Jag hittar inte ut.
Adam sväljer, tvekar. Det här borde inte kunna hända. Och ändå.
Skräcktimmen är korta skräckberättelser som är rikligt illustrerade på läskigaste sätt. Om frukostflingor som visar sig vara naglar, om saker som skrapar under trappan och ögon som sparats på fönsterbleck, om ouija-spel som går fel och kräftburar som agnats med fel sorts kött. Det är läskiga och kittlande berättelser som kan läsas under en filt, eller tillsammans med kompisar. Moa Schul mans illustrationer bidrar till skräckelementet. Perfekt för mellanstadiebarn som gillar skräck och korta texter.
Novellerna är skrivna på ett enkelt och medryckande sätt där de svartvita, murriga och ibland lite oskarpa illustrationerna av Moa Schulman i hög grad frammanar kalla kårar. / / Skräcktimmen [är] en riktigt bra bok både lättillgänglig och suggestiv. Helhetsbetyg: 4.
Dag Hedberg, BTJ-häftet nr 16, 2020.
Boken känns otroligt välskriven rent språkligt och är lätt att ta till sig. Tioåriga A tyckte inte att boken var läskig utan mest konstig. Jag som vuxen håller med honom. Jag kan ha lite svårt att högläsa skräck när jag får kårar längs ryggraden. Vid vissa tillfällen måste jag då pausa eller skumläsa vissa stycken på önskemål av det lyssnande barnet (eller mig själv...). Men så var det inte alls för denna bok. Boken är lite osmaklig, dystopisk och underlig, men läskig? Nja.
Det läskigaste med boken är nog illustrationerna som verkligen är gjorda på ett spöklikt och obehagligt sätt. Bra jobbat av illustratören enligt oss.
En sak jag verkligen uppskattade med boken är att utöver korta noveller finns även ett antal dikter då och då instuckna mellan olika novell-kapitel. Jag är en vurmare för att föra in en variation av olika texter hos barns läsupplevelser. Men tyvärr läser jag mindre poesi för äldsta barnet än vad jag egentligen hade velat. Upplägget på denna boken gjorde att det blev naturligt och riktigt bra.
Det läskigaste med boken är nog illustrationerna som verkligen är gjorda på ett spöklikt och obehagligt sätt. Bra jobbat av illustratören enligt oss.
En sak jag verkligen uppskattade med boken är att utöver korta noveller finns även ett antal dikter då och då instuckna mellan olika novell-kapitel. Jag är en vurmare för att föra in en variation av olika texter hos barns läsupplevelser. Men tyvärr läser jag mindre poesi för äldsta barnet än vad jag egentligen hade velat. Upplägget på denna boken gjorde att det blev naturligt och riktigt bra.