Skuggan bakom dig
Bok av Anna Jansson
Kriminalinspektör Kristoffer Bark får tillsammans med sina kollegor ett ouppklarat fall. För tio år sedan försvann läraren och ensamstående mamman Emelie Kartman. Hon återfanns tre år senare på Lanna badgruvas botten, i en tunna genomspikad med hundratalet tretumsspikar.
Bark inser att tidigare utredning missat hot som offret utsattes för. Han kommer i kontakt med en sjukskriven kollega och upptäcker att hon trakasseras på liknande sätt. Är hon mördarens nästa offer?.
Skuggan bakom dig är bok nummer två i Anna Janssons nya serie om kriminalinspektör Kristoffer Bark. Anna Jansson är ju mest känd för sin deckarserie om Maria Wern som utspelas på Gotland, men förra året kom Dotter saknad som är första delen i hennes nya deckarserie som utspelar sig i Anna Janssons hemstad, Örebro. Huvudpersonen, Kristoffer Bark, är en polis vars privatliv påverkade honom så starkt att han knappt kunde sköta sitt jobb. Hans dotter Vera försvann och var borta i flera år, men hennes försvinnande kunde äntligen lösas i förra boken. Efter hennes försvinnande tvingades han degradera sig och börja jobba i en cold case-grupp med andra poliser som har olika former av problem. I denna nya bok jobbar han fortfarande kvar där och ska precis ta sig an ett nytt fall, den mördade Emelie Kartman som utsattes för hot och trakasserier innan hon därefter blev mördad på ett bestialiskt sätt. Men snart får polisen in ett nytt fall och eftersom polisen har knappa resurser får Kristoffer Barks grupp ta sig an detta. Det visar sig att det nya fallet har flera samband med cold case-fallet och man kopplar ihop utredningarna. I det nya fallet blir en av hans kollegor, Sara som är sjukskriven från polisen för utbrändhet, ta emot hot och trakasserier och hennes man blir mördad. Någon vill henne illa, men vem?
Det är fart och fläkt, högt tempo och spännande. Kanske blir det inte alltid trovärdigt, men det kan man blunda för. Det är många tvister och boken är inte särskilt förutsägbar. Hoten och trakasserierna är en slags psykisk terror som ger gåshud hos mig som läsare. Ofta är sådant betydligt mer läskigt att läsa om än rena våldsdåd. Kristoffers privatliv är bättre i den här boken, han har fått ett avslut med dottern Vera och börjar gå vidare. Han är kär i sin terapeut, en slags olycklig kärlek som han fastnat lite i. Jag skulle dock vilja läsa ännu mer om hans privatliv, lära känna honom lite mer som person. Han har egentligen bara jobbet och terapin, och det känns lite fattigt. Det borde gå att fördjupa sig lite mer i honom som karaktär och vem han egentligen är. Jag är också nyfiken på flera andra karaktärer i hans grupp, som Ingrid och Alex. De hade jag gärna velat läsa mer om. Sara däremot beskrivs som väldigt hjälplös. Visst är hon utbränd och dessutom utsätts hon för stor psykisk press. Men hon har ändå för inte alltför länge sedan varit polis. Hon borde vara en stark person och detta borde glimta fram lite oftare tycker jag. Sist men inte minst så gillar jag verkligen miljöskildringarna. Dels Örebro, en stad jag besökt några gånger och som jag känner igen lite av miljöbeskrivningarna ifrån. Men dels också Hälsingland som får ta en del plats här i boken. Det är ju mina hemtrakter och det är alltid så roligt att läsa böcker som utspelar sig i miljöer där man känner igen sig. Jag ser fram emot att läsa kommande böcker om Kristoffer Bark och tycker att det är kul att Anna Jansson förnyar sig lite, även om jag också tyckte att böckerna om Maria Wern var bra.
Det är fart och fläkt, högt tempo och spännande. Kanske blir det inte alltid trovärdigt, men det kan man blunda för. Det är många tvister och boken är inte särskilt förutsägbar. Hoten och trakasserierna är en slags psykisk terror som ger gåshud hos mig som läsare. Ofta är sådant betydligt mer läskigt att läsa om än rena våldsdåd. Kristoffers privatliv är bättre i den här boken, han har fått ett avslut med dottern Vera och börjar gå vidare. Han är kär i sin terapeut, en slags olycklig kärlek som han fastnat lite i. Jag skulle dock vilja läsa ännu mer om hans privatliv, lära känna honom lite mer som person. Han har egentligen bara jobbet och terapin, och det känns lite fattigt. Det borde gå att fördjupa sig lite mer i honom som karaktär och vem han egentligen är. Jag är också nyfiken på flera andra karaktärer i hans grupp, som Ingrid och Alex. De hade jag gärna velat läsa mer om. Sara däremot beskrivs som väldigt hjälplös. Visst är hon utbränd och dessutom utsätts hon för stor psykisk press. Men hon har ändå för inte alltför länge sedan varit polis. Hon borde vara en stark person och detta borde glimta fram lite oftare tycker jag. Sist men inte minst så gillar jag verkligen miljöskildringarna. Dels Örebro, en stad jag besökt några gånger och som jag känner igen lite av miljöbeskrivningarna ifrån. Men dels också Hälsingland som får ta en del plats här i boken. Det är ju mina hemtrakter och det är alltid så roligt att läsa böcker som utspelar sig i miljöer där man känner igen sig. Jag ser fram emot att läsa kommande böcker om Kristoffer Bark och tycker att det är kul att Anna Jansson förnyar sig lite, även om jag också tyckte att böckerna om Maria Wern var bra.