Tistelhonung
Bok av Sara Paborn
Den här boken flätar samman två kvinnors öden. Sommaren 1955 har en 17-årig tjej vid namn Veronika sin allra första romans med en konststudent. 64 år senare åker den skandalomsusade relationscoachen Ebba till Bjärehalvön för att intervjua en gammal kvinna om livslång kärlek. Den äldre damen vill dock hellre berätta om sin ungdomsromans som försvann för många decennier sedan.
Tistelhonung fångade mitt intresse efter sin nominering till Årets bok 2020 och i somras hittade jag den på biblioteket som 7-dagars lån, vilket visade sig vara givet för en bladvändare som denna. Jag tycker att det här är en riktig fin och välskriven roman. Jag gillade framförallt delen från 1955 om Veronika och pensionatet, det var så mysigt att läsa om sommar, bin, värme, stränder och ungdomskärlek. Tyvärr tycker jag att huvudkaraktären Ebba tyckte lite för synd om sig själv och det var ingen höjdare att läsa om hennes misslyckade förhållande. Däremot gillade jag att läsa om både Ebba och Veronika, om hur deras relation fördjupas och där 1955 och nutid också knyts samman. En fin bok i solstolen men förtjänar den verkligen sin nominering till Årets bok? Nja, jag tycker nog inte riktigt att den når enda fram.