Min kamp 4
My Struggle, Book Four
Bok av Karl Ove Knausgård
Fjärde delen av Karl Ove Knausgårds mäktiga autofiktiva roman Min kamp kretsar kring en ung man och hans författardrömmar. Men allt hotas att slås i kras av en förbjuden kärlek.
När han är arton år gammal och har precis gått ut gymnasiet flyttar Karl Ove Knausgård till en liten fiskeby långt i norr för att arbeta som lärare. Jobbet är han helt ointresserad av, precis som han är ointresserad av att jobba överhuvudtaget. Målet är istället att spara pengar för att kunna resa bort och få tid till att skriva. För det är författare han vill bli. Till en början ser allt hoppfullt ut: han skriver några noveller, blir accepterad på byn och uppvaktas av flera intressanta tjejer. Men i takt med att vintermörkret sänker sig över det svindlande vackra landskapet går allt fel. Hans skrivande knyter sig och han kommer ingen vart. Han börjar dricka för mycket och får ofta minnesluckor, vilket skrämmer honom då det påminner om faderns alkoholism som präglade en så stor del av hans barndom. Men det tycks dessutom omöjligt för honom att göra sig kvitt oskulden; det som ser lovande ur slutar varje gång i förödmjukelse. I sitt uppstressade tillstånd börjar han hysa varma känslor för en trettonårig elev i hans klass.
Mycket kan en säga om Karl Ove Knausgård, men mångordigt skriver han och jag tror att en måste vara en viss sorts människotyp för att gilla hans böcker.
I del fyra av den autofiktiva serien böcker Min kamp är Karl Ove Knausgård lärarvikarie i en fiskeby uppe i Nordnorge. Lärare är inget han tänker bli – hans föräldrar är det. Karl Oves mål är att bli författare. Som gymnasist skriver han musikrecensioner för lokaltidningar hemmavid, men sen föräldrarna skilt sig och gymnasietiden tar slut hoppar han på lärarjobbet för att få pengar till uppehälle. Han skriver noveller när han är ledig. Samtidigt ägnar ha sig åt att dricka en hel del alkohol och att försöka få till det sexuellt. Det senare verkar näst intill omöjligt. Boken beskriver även gymnasietiden samt föräldrarna efter skilsmässan. Pappan har gift om sig och plötsligt inser Karl Ove att pappan dricker alldeles för mycket. Uppenbarligen finns det i generna…
Jag är oerhört förtjust i Knausgårds många ord! Min kamp 4 är i pocketversionen på knappt 500 sidor. Det finns nåt rejält fascinerande med att gå så långt på djupet, så ner i detalj kring vad det vara månde – spyor, sperma, musik, vad som helst. Allt blottas. Jag förstår samtidigt att alla inte klarar av det. Dessutom har många i framför allt hans familj tagit väldigt illa upp över det han skriver. Böckerna är autofiktiva, enligt baksidestexterna, och som sådan måste en ta dem för vad de är och inte… sanningen.
Jag gillar Knausgårds kamper. Genom alla delar har jag insett hur tuffa de är – och rätt vanliga – samt hur föräldrarna har påverkat Karl Ove i böckerna: pappan, den oberäknelige straffaren, mamman, den milda lyssnerskan.
Mitt omdöme blir det högsta.
I del fyra av den autofiktiva serien böcker Min kamp är Karl Ove Knausgård lärarvikarie i en fiskeby uppe i Nordnorge. Lärare är inget han tänker bli – hans föräldrar är det. Karl Oves mål är att bli författare. Som gymnasist skriver han musikrecensioner för lokaltidningar hemmavid, men sen föräldrarna skilt sig och gymnasietiden tar slut hoppar han på lärarjobbet för att få pengar till uppehälle. Han skriver noveller när han är ledig. Samtidigt ägnar ha sig åt att dricka en hel del alkohol och att försöka få till det sexuellt. Det senare verkar näst intill omöjligt. Boken beskriver även gymnasietiden samt föräldrarna efter skilsmässan. Pappan har gift om sig och plötsligt inser Karl Ove att pappan dricker alldeles för mycket. Uppenbarligen finns det i generna…
Jag är oerhört förtjust i Knausgårds många ord! Min kamp 4 är i pocketversionen på knappt 500 sidor. Det finns nåt rejält fascinerande med att gå så långt på djupet, så ner i detalj kring vad det vara månde – spyor, sperma, musik, vad som helst. Allt blottas. Jag förstår samtidigt att alla inte klarar av det. Dessutom har många i framför allt hans familj tagit väldigt illa upp över det han skriver. Böckerna är autofiktiva, enligt baksidestexterna, och som sådan måste en ta dem för vad de är och inte… sanningen.
Jag gillar Knausgårds kamper. Genom alla delar har jag insett hur tuffa de är – och rätt vanliga – samt hur föräldrarna har påverkat Karl Ove i böckerna: pappan, den oberäknelige straffaren, mamman, den milda lyssnerskan.
Mitt omdöme blir det högsta.