Fjärilsvägen
--
Bok av Patrik Lundberg
Birgitta växte upp i det svenska folkhemmet, gick husmodersskolan efter åtta år i grundskolan och blev lyckligt gift. Hon bodde i villa, hade bil och barn, en dröm som gått i uppfyllelse. Sedan kom 90-talet och de svåra åren med skilsmässa, stress och ett annat liv i fattigdom där barnen kom att betyda allt. En bok om det svenska klassamhället berättat i formen av kärleksförklaring till en mamma.
Jag har viljat läsa denna bok sen jag hörde Patriks sommarprat.
Han har skrivit en oerhört intressant bok om det svenska klassamhället och hur det är att växa upp med en låg inkomst i Sverige.
Boken är skriven till hans mamma som gick bort alldeles för tidigt vid 67 år ålder, märkt av det tuffa livet hon utsattes för.
Den handlar om Patriks uppväxt. Han kom till Sverige vid nio månaders ålder och är adopterad från Sydkorea.
Senare får han även än syster som är adopterad från samma land. De växer upp i ett villaområde och har det bra. Pappan är dock ofta frånvarande och det uppdagas senare att han har en annan relation.
Föräldrarna skiljer sig och pappan får betala underhåll.
Mamman jobbar och kämpar för att få pengarna i hushållet att räcka till.
Ibland går hon ut och gråter när det uppstår en oförutsedd utgift.
Trots de ekonomiska problemen ger hon barnen en villkorslös kärlek och stöttar dem och tror på dem.
Hon mår sämre och sämre och blir senare sjukskriven.
Hennes kropp orkar inte med.
Boken handlar om hur samhället sviker de ensamma mammorna. Och vikten av att ha en egen ekonomi och inte förlita sig på en man.
Om att vi inte pratar om dessa lågutbildade kvinnor med dålig ekonomi vars förväntade livslängd hela tiden går ner, i motsats till de välutbildades.
Jag tycker mycket om den här boken.
Den är välskriven och väldigt bra. Och man kan tydligt känna Patriks oerhörda kärlek till sin mamma och allt hon gav honom och den ofantliga sorgen när hon dog.
Han har skrivit en oerhört intressant bok om det svenska klassamhället och hur det är att växa upp med en låg inkomst i Sverige.
Boken är skriven till hans mamma som gick bort alldeles för tidigt vid 67 år ålder, märkt av det tuffa livet hon utsattes för.
Den handlar om Patriks uppväxt. Han kom till Sverige vid nio månaders ålder och är adopterad från Sydkorea.
Senare får han även än syster som är adopterad från samma land. De växer upp i ett villaområde och har det bra. Pappan är dock ofta frånvarande och det uppdagas senare att han har en annan relation.
Föräldrarna skiljer sig och pappan får betala underhåll.
Mamman jobbar och kämpar för att få pengarna i hushållet att räcka till.
Ibland går hon ut och gråter när det uppstår en oförutsedd utgift.
Trots de ekonomiska problemen ger hon barnen en villkorslös kärlek och stöttar dem och tror på dem.
Hon mår sämre och sämre och blir senare sjukskriven.
Hennes kropp orkar inte med.
Boken handlar om hur samhället sviker de ensamma mammorna. Och vikten av att ha en egen ekonomi och inte förlita sig på en man.
Om att vi inte pratar om dessa lågutbildade kvinnor med dålig ekonomi vars förväntade livslängd hela tiden går ner, i motsats till de välutbildades.
Jag tycker mycket om den här boken.
Den är välskriven och väldigt bra. Och man kan tydligt känna Patriks oerhörda kärlek till sin mamma och allt hon gav honom och den ofantliga sorgen när hon dog.