Gurun i Pomonadalen
Bok av Mikael Bergstrand
Efter vännen Yogis storslagna indiska bröllop återvänder Göran Borg till Sverige. Han är arbetslös, förhållandet knakar i fogarna och han dricker för mycket.
Men så dyker Yogi upp i Sverige och tillsammans beger de sig till Pomonadalen på Österlen. Där blir Yogi mycket populär tack vare sitt stora hjärta och öppna sinne. Huset fylls av allehanda sökare och den lokala tidningen skriver uppskattande om den karismatiske indiske gurun. Men det är inte alla i trakten som gillar det främmande.
Gurun i Pomonadalen är den tredje och sista fristående delen i Mikael Bergstrands populära Indiensvit. En roman om svenska underligheter, sökandet efter sitt rätta jag och förmågan att älska både sig själv och andra, skriven med samma varma humor som gett Delhis vackraste händer och Dimma över Darjeeling många läsare.
Med boken Gurun i Pomonadalen avslutar Mikael Bergstrand sin trilogi om den medelålders svenske mannen Göran Borg och hans vän Yogi i Indien.
I denna den avslutande delen deltar Göran på Yogis bröllop. Sen är han tvungen att resa hem igen. Han är arbetslös och hans förhållande med Karin Brunell Torstensson, KBT, som tidigare var hans psykolog, är på väg åt skogen. Inte blir det bättre av att Göran dricker eller att hans mammas man och hans förra frus nya man är välbärgade och lyckade. Med dottern Linda har Göran hyfsad bra kontakt, värre är det med sonen John. Det mesta verkar mörkt i tillvaron.
Sen kommer Yogi och inget blir sig likt. Yogi blir verkligen gurun i Pomonadalen, omtyckt och efterfrågad av allt. Nåt som så småningom gör så att även Göran förändrar sig och vågar ta alla möjliga steg i tillvaron.
Det är lite för många berättelser i berättelsen för att passa mig. Men det är en feelgoodroman och kanske är det mer tillåtet då med lösa trådar. Jag får emellertid känslan att författaren har skrivit på den här boken periodvis, som om det ibland varit uppehåll i skrivandet – nåt som i sin tur gör uppehåll i handlingen. Samtidigt är det en trevlig och underhållande roman, som inte bara är skämtsam och raljerande utan som innehåller ett och annat visdomsord, till exempel…
”Allting går inte att förstå, mr Gora. När ska du förstå det?
Mitt omdöme landar på ungefär medel.
I denna den avslutande delen deltar Göran på Yogis bröllop. Sen är han tvungen att resa hem igen. Han är arbetslös och hans förhållande med Karin Brunell Torstensson, KBT, som tidigare var hans psykolog, är på väg åt skogen. Inte blir det bättre av att Göran dricker eller att hans mammas man och hans förra frus nya man är välbärgade och lyckade. Med dottern Linda har Göran hyfsad bra kontakt, värre är det med sonen John. Det mesta verkar mörkt i tillvaron.
Sen kommer Yogi och inget blir sig likt. Yogi blir verkligen gurun i Pomonadalen, omtyckt och efterfrågad av allt. Nåt som så småningom gör så att även Göran förändrar sig och vågar ta alla möjliga steg i tillvaron.
Det är lite för många berättelser i berättelsen för att passa mig. Men det är en feelgoodroman och kanske är det mer tillåtet då med lösa trådar. Jag får emellertid känslan att författaren har skrivit på den här boken periodvis, som om det ibland varit uppehåll i skrivandet – nåt som i sin tur gör uppehåll i handlingen. Samtidigt är det en trevlig och underhållande roman, som inte bara är skämtsam och raljerande utan som innehåller ett och annat visdomsord, till exempel…
”Allting går inte att förstå, mr Gora. När ska du förstå det?
Mitt omdöme landar på ungefär medel.