Dåligt humör
Bok av Leo Brodin
Vad gör man när bästa kompisen är på dåligt humör? Det undrar Kim som vill få Hilma glad igen. Kim bestämmer sig för att fråga sina grannar. Kanske har springgrannen eller Goran med de fina klänningarna något tips?
Treåringarna tycker: Fina bilder! De tycker om att titta på bilderna samtidigt som man läser för att hitta småsaker att diskutera som de också tycker om, eller inte gör, eller vill göra. Här är det sandlådan som verkar allra mest spännande, och att klä ut sig! Och varför har inte vi en massa råttor hemma, mamma?
Femåringen tycker: Så roligt med alla idéer att hitta på när man är på dåligt humör. Mamma skulle bli glad av korsord och pappa av att springa, tror han. Men allra bäst är när Kim tänker att de kan klä ut sig, för då kan man försöka räkna ut vad de olika maskeradkläderna kommer från för kostymer.
Mamman tycker: Det här är en jättesöt bok med passande illustrationer. Medan man läser är det lätt att diskutera vem man tror skulle bli glad av att göra samma sak som de på uppslagen gör. Samtidigt går det att diskutera andra idéer och varför man kan bli på dåligt humör.
Jag gillar att personerna i boken verkligen är olika. De tycker om olika saker, och blir glada av olika saker. Precis som det fungerar annars också, och just den här individualiteten är ju viktig att lära sig, tillsammans med en förståelse för andras intressen och personligheter. Att Kim är hos farmor och farfar tycker jag också är bra, speciellt eftersom det inte betonas om han bor där alltid eller bara är och hälsar på, vilket kan få flera barn att känna igen sig. Slutet är också riktigt fint, så man blir glad själv. Illustrationerna är mjuka och färgglada och passar som handen i handsken till berättelsen.
Femåringen tycker: Så roligt med alla idéer att hitta på när man är på dåligt humör. Mamma skulle bli glad av korsord och pappa av att springa, tror han. Men allra bäst är när Kim tänker att de kan klä ut sig, för då kan man försöka räkna ut vad de olika maskeradkläderna kommer från för kostymer.
Mamman tycker: Det här är en jättesöt bok med passande illustrationer. Medan man läser är det lätt att diskutera vem man tror skulle bli glad av att göra samma sak som de på uppslagen gör. Samtidigt går det att diskutera andra idéer och varför man kan bli på dåligt humör.
Jag gillar att personerna i boken verkligen är olika. De tycker om olika saker, och blir glada av olika saker. Precis som det fungerar annars också, och just den här individualiteten är ju viktig att lära sig, tillsammans med en förståelse för andras intressen och personligheter. Att Kim är hos farmor och farfar tycker jag också är bra, speciellt eftersom det inte betonas om han bor där alltid eller bara är och hälsar på, vilket kan få flera barn att känna igen sig. Slutet är också riktigt fint, så man blir glad själv. Illustrationerna är mjuka och färgglada och passar som handen i handsken till berättelsen.